Elevhälsoplan

Målsättningen för skolans elevhälsoteam (EHT) är att i samarbete med skolans övriga personal och i samverkan med hemmen skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det innebär att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och utredande. EHT arbetar för att alla elever skall må bra och få den hjälp de behöver. I enlighet med Göteborgs Stads mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan. Detta för att få ett helhetsperspektiv kring elevers hälsa och lärande (se separat dokument på goteborg.se elevhälsa). Enligt skollagen ska skolans personal kontakta EHT om det finns funderingar kring ett barns inlärning och/eller fysiska och sociala hälsa. Vårdnadshavare har av samma anledningar möjlighet att ta kontakt med EHT angående sina barn. Vi är en friskola men arbetar i enlighet med Göteborgs Stads mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan. Detta för att få ett helhetsperspektiv kring elevers hälsa och lärande ( se separat dokument på goteborg.se elevhälsa )

Backatorpsskolans elevhälsoplan 2021-2022
Backatorpsskolans Elevhälsoplan:
I Elevhälsoteamet ingår följande funktioner:
Rektor – leder och samordnar Elevhälsoteamet Eva Marsh
Skolsköterska – medicinsk kompetens Mia Lindgren
Skolpsykolog – psykologisk kompetens Jasmine Mostofi
Skolkurator – psykosocial kompetens Karin Sörstedt-Forsell
Specialpedagoger/speciallärare – specialpedagogisk kompetens Pia Järskär, vik, (Linnea Mattson-f-led tom ht 2022)
Skolläkare – medicinsk kompetens Dag Ström
Personal Stor EHT CPS-handledare/ Verkstan        Anna Johansson
Speciallärare      Helena Lindqvist, Johanna Vidjeskog o Karin Glänneskog
Samordnare fritidshemmet                                       Martina Hansson/ Ida Honkonen
Kurator                                                                           Maria Peiris

EHT träffas dryga 2 timmar vid ett tillfälle i veckan, onsdagar kl. 13.00-15.10. Vid behov kallar rektor vårdnadshavare och berörda pedagoger till skolmöten med representanter från EHT för att samverka kring elever, en s.k. elevkonferens (EK). Vid behov kallar rektor till Västbusmöte där även individ- och familjeomsorg (IFO) och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning) eller BNK (Barnneurologisk klinik) kan finnas representerade.

Ärendegång:

Nivåer i skolans elevhälsoarbete

Nivå – Gruppen/klassen
- Undervisande lärare uppmärksammar att eleven riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen eller behöver anpassningar i sin lärmiljö och/eller skolmiljö.
- Undervisande lärare uppmärksammar att eleven riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen eller behöver anpassningar i sin lärmiljö och/eller skolmiljö.
- Undervisande lärare analyserar de faktorer i den egna undervisningen som kan påverka individens lärande och gör anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Dessa anpassningar dokumenteras i IUP.
- Andra undervisande lärare vänder sig i första hand på den här nivån till mentorn efter att först ha fört en dialog med eleven och/eller vårdnadshavare.

Nivå – Arbetslaget

- Om anpassningarna inte räcker till lyfts ärendet vidare till arbetslaget för samverkan.
- Om anpassningarna inte räcker till lyfts ärendet vidare till arbetslaget för samverkan.
- För att utreda hur elevens förmågor och svårigheter ser ut upprättar mentorn en pedagogisk kartläggning. Vårdnadshavare informeras.
- Alla i arbetslaget har gemensamt det pedagogiska ansvaret för samtliga elever i arbetslaget.
- Arbetslaget kan konsultera specialpedagog/speciallärare/skolpsykolog eller EHT för att komma fram till lösningar på arbetslagsnivå.
- Inom arbetslaget finns möjlighet:
   - att omprioritera arbetslagets organisation kring elever/grupper
   - att se svårigheter som ett gemensamt bekymmer att lösa
   - att lyfta problem och att använda kollegor som samtalspartners i arbetet för  elevernas bästa

Nivå EHT/Rektor

- Rektor har ansvar för elevhälsoarbetet på skolan genom samarbete med EHT.
- Rektor har ansvar för elevhälsoarbetet på skolan genom samarbete med EHT.
- Till denna nivå anmäls ärendet till EHT på särskild blankett.
- I EHT finns kurator, specialpedagogisk kompetens, psykolog, skolsköterska och tillgång till skolläkare.
- Rektor kan besluta att fler personer bjuds in till EHT.
- För att kunna fatta beslut i vissa ärenden kan rektor behöva kalla till en elevkonferens (EK) där vårdnadshavare, mentor och annan berörd personal deltar.
- Psykologutredning skall alltid föregås av beredning i EHT samt en specialpedagogisk utredning.
- Specialpedagog beslutar om särskilt stöd (efter delegation från rektor) och åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
- Beslut om återkoppling skall fattas i varje ärende och skall ske skriftligt till mentorn. Mentor/vårdnadshavare skall få en tidsplan/målbild kring när ärendet kommer att hanteras.
- Samtliga berörda lärare måste informeras om beslut – mentorns uppdrag.
Korrespondens kring elevärenden sker skriftligt, avidentifierat via mail.

Ärendegång kring åtgärdsprogram:
När specialpedagog/speciallärare beslutat om åtgärdsprogram så upprättas det tillsammans med mentor. En elev ska endast ha åtgärdsprogram när särskilt stöd ges. Var gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd går kan ibland kräva dialog mellan specialpedagog/speciallärare och lärarna. Tumregeln är dock att specialpedagogiskt stöd eller mer genomgripande anpassningar i lärmiljön som ges under två månader eller mer ska räknas som särskilt stöd. I ”Skolverkets allmänna råd – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (2014, s.11) står: ”Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar.”
Vårdnadshavare och elev ska ha möjlighet att samverka i upprättandet av åtgärdsprogram. Detta innebär inte att själva dokumentet upprättas tillsammans med vårdnadshavare, men att man gemensamt diskuterat elevens stödbehov. Denna samverkan kan ske på olika sätt t.ex. genom telefonkontakt, men det är att föredra att den sker på utvecklingssamtal eller vid elevkonferens.
Specialpedagog skriver under åtgärdsprogram och ger till mentor som har ansvar för att sprida det vidare till annan berörd personal. Åtgärdsprogram skickas/mejlas skyndsamt hem till vårdnadshavare av mentor eller specialpedagog, alternativt överlämnas i samband med utvecklingssamtal eller annat möte med vårdnadshavare. Vårdnadshavare har tre veckor på sig att överklaga beslutet till huvudmannen från att de tagit del av beslutet.
Kopia av åtgärdsprogram scannas alltid in i elevens journal av specialpedagog.

Åtgärdsprogram utvärderas normalt sett en gång per termin, men i vissa fall kan de behöva utvärderas tätare. Inför varje läsårsslut avslutas alla åtgärdsprogram.

Utdrag ur Skollagen om åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456)..

Utdrag ut Skollagen angående extra anpassningar, extra stöd och utredning
5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Omfattning och elevgrupp
7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

Utredning
8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas
till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Kuratorns uppdrag
Kurator har som uppdrag att arbeta förebyggande, stödjande och vid behov utredande. Kuratorns arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras enligt sekretesslagen. Dokumentation sker i elevakter.
• Socialt perspektiv i skolans EHT
• Arbete med elever enskilt och/eller i grupp i form av utredande, motiverande, stödjande, konflikt- och krisbearbetande samtal.
• Konsultation till personal/arbetslag
• Föräldrainformation och föräldrastöd
• Värdegrundsarbete
• Livskunskap och drogförebyggande arbete
• Medverka i arbetet för att förebygga kränkande behandling
• Medverka i nätverk med andra kuratorer
• Samverka med berörda myndigheter, t.ex. individ- och familjeomsorg och polis
• Social skolutredning på basnivå
• AMOR
• Kristeam
• Skolutveckling

Specialpedagogens uppdrag
Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogens arbete bygger på att eleverna och deras lärande sätts i centrum och bemöts med respekt för deras person och integritet. Specialpedagogen leder och fördelar specialpedagogiska uppdrag och omfördelar resurser i samråd med speciallärare. Beslut om särskilt stöd beslutas av specialpedagog. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för att överblicka verksamheten med fokus på elever i behov av särskilt stöd. En av våra specialpedagoger har ansvar för F-3 och en har ansvar för 4-6. Dokumentation sker i elevjournaler.

- Specialpedagogiskt perspektiv i skolans EHT
- Specialpedagogiskt perspektiv i skolans EHT
- Specialpedagogiska utredningar i samverkan med pedagoger, speciallärare, elever och vårdnadshavare
- Specialpedagogiska observationer inför utredningar
- Stödja läraren att undanröja hinder och svårigheter i lärandemiljön
- Samtliga beslut kring åtgärdsprogram är delegerade från rektor
- Information och konsultation till personal/arbetslag
- Anpassning av kompensatoriska hjälpmedel, läromedel/material till klasser/grupper/elever
- Överlämningar vid stadieövergångar och skolbyte
- Ha externa kontakter kring elever där sådana finns
- Skolutveckling

Speciallärare – uppdrag
Speciallärarnas har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ, grupp- och organisationsnivå. Deras huvudsakliga uppdrag består av operativt arbete med elever i klass, liten grupp eller enskilt utifrån behov. Speciallärarna ansvarar särskilt för organisationen runt systematisk screening och tidiga insatser kring läs- och skrivutveckling och matematisk utveckling. Speciallärarna handleder även lärare kring didaktiska perspektiv, arbetsmetoder och alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd eller/och med extra anpassningar. Dokumentation sker i elevjournaler.

- Undervisning på grupp- och individnivå efter behov
- Undervisning på grupp- och individnivå efter behov
- Pedagogiska kartläggningar i samverkan med pedagoger, elever och vårdnadshavare
- Specialpedagogiska tester inom området läs- och skriv och matematik
- Läs- och skrivutredningar. t.ex LOGOS och ITPA
- Förebyggande arbete t.ex. screening och uppföljning av elevers kunskapsutveckling• Stöd till pedagoger i planering av extra anpassningar och särskilt stöd
- Anpassningar i samband med nationella prov
- Intensivinsatser med elev eller grupp av elever
- Information och konsultation till personal/arbetslag
- Stöd till elever och pedagoger inom området tal och kommunikation

Skolsköterskans uppdrag
Skolhälsovårdens främsta uppgift är att stödja det friska och arbeta förebyggande kring fysisk och psykisk hälsa. Skolsköterskan arbetar tillsammans med skolläkaren och säkrar det medicinska arbetet med enskilda elever och det övergripande förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Eleverna bemöts med respekt för deras person och integritet. Skolhälsovården är reglerad i skollagen och uppgifter om elevs förhållande hanteras med sekretess enligt hälso- och sjukvårdslagen. Dokumentation sker i skolhälsovårdens elevjournaler.

- Medicinskt perspektiv i skolans EHT
- Medicinskt perspektiv i skolans EHT
- Basprogram för hälsoövervakning enligt Göteborgs stad, vilket innefattar hälsosamtal, hälsokontroller och vaccinationer.
- Förebyggande arbete, t.ex. pubertetssnack, stress, mat, motion och sömn• - Regelbunden läkarmottagning
- Information till personal, elever och föräldrar
- Medicinskt ledningsansvar (MLA) som innebär kvalitetssäkring av skolhälsovården
- Ansvarig för förbandsmaterial
- Verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse
- Ha externa hälso- och sjukvårdskontakter kring elever där sådana finns, remisser
- Akuta ingripanden och öppen mottagning
- Kristeam

Skolpsykologens uppdrag
Skolpsykologen har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och utredande. Skolpsykologens arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras sekretesslagen och i övrigt med stor varsamhet. Dokumentation sker i elevens journal. Skolpsykologen har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och utredande. Skolpsykologens arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras sekretesslagen och i övrigt med stor varsamhet. Dokumentation sker i elevens journal.
• Psykologiskt perspektiv i skolans EHT
• Konsultation till personal/arbetslag
• Samtal med vårdnadshavare och elever
• Skolpsykologisk utredning
• Remittering till specialistnivå
• Kristeam Rutiner i samband med psykologutredning
Innan en skolpsykologisk utredning blir aktuell, skall berörda pedagoger ha konsulterat skolpsykologen. Skolpsykologen skall vara väl insatt i elevärendet. Efter en utredning skall återgivning först ske till föräldrar och därefter till berörd skolpersonal och representanter från EHT.

Speciallärare i matematik – uppdrag
Speciallärare i matematik arbetar förebyggande och främjande på grupp- och individnivå för att skapa intresse och motivation för matematikämnet. Arbetet utformas i samarbete med undervisande lärare i matematik och i samråd med specialpedagog. Speciallärare i matematik ingår inte i EHT, men får löpande uppdrag av specialpedagog. Speciallärare i matematik arbetar förebyggande och främjande på grupp- och individnivå för att skapa intresse och motivation för matematikämnet. Arbetet utformas i samarbete med undervisande lärare i matematik och i samråd med specialpedagog. Speciallärare i matematik ingår inte i EHT, men får löpande uppdrag av specialpedagog.

• Undervisning i matematik på grupp- och individnivå efter behov
• Genomförande och uppföljning av screeningar i matematik
• Specialpedagogiska tester i matematik på uppdrag av specialpedagog/speciallärare
• Stödja läraren att undanröja hinder och svårigheter i lärandemiljön
• Rådgivande inom matematikämnet
• Anpassningar i samband med nationella prov
• Vara behjälplig vid upprättande och utvärdering av åtgärdsprogram


 CPS
Våren 2020 introducerade vi ett nytt sätt att arbeta kring barn med beteendeproblem att hitta rätt. Modellen kallas CPS - samarbetsbaserade och proaktiva lösningar. Ross W Greene har skrivit boken “Vilse i skolan” som all personal läst och lär hela tiden mer av. Det handlar om att göra saker på ett annorlunda sätt och tänka att alla barn gör rätt om de kan. Enligt Ross kan utmanande beteende spårat tillbaka till outvecklade färdigheter och vår personal uppmanas att ha ett öppet sinnelag och en förmåga att se möjligheter. Skolan håller på att utbilda en CPS-handledare. Mer utförlig information finns att läsa på skolans web. Allteftersom vi blir duktiga på detta förhållningssätt kommer riktlinjer och rutiner att utvecklas. 
Skolhund
Vi är en skola som använder hundens hjälp i vår strävan att ge barn i behov av stöd hjälp. Ledningen köper in hund med hundförare och en av skolans speciallärare, Helena Lindqvist, organiserar och ansvarar för insatsen. Tillsammans med skolans specialpedagog planerar hon det särskilda stödet.
Nedan följer några rutiner som skolan har kring olika elevfrågor:
När kontakt med vårdnadshavare ska ske vid elevfrånvaro.
På morgonen ringer vårdnadshavare in till skolans expedition och anmäler sjukfrånvaro på sina barn. Skoladministratören i sin tur fyller i en frånvarolista där lärarna när de loggat in på morgonen ser vem i klassen som saknas. Skolan har i sin organisation en s.k. ställtid på 10 minuter på morgonen som möjliggör dessa administrativa sysslor för läraren.
Barnen skall vara i sitt klassrum klockan 8.00, men den timplanstyrda undervisningen börjar först 8.10.
Om ett barn saknas kontaktas expeditionen omgående och skoladministratören ringer hem till vårdnadshavare.
När elevhälsan bör kopplas in vid enskilda elevers frånvaro.
Mentor bevakar sina elevers frånvaro. Har mentor oro för någon elev, att inte frånvaron har naturliga orsaker, kontaktar hen snarast rektor. Rektor lyfter frågan på elevhälsoteamet för beslut om insatser. Varje termin gör skoladministratören en sammanställning på alla elevers frånvaro och skickar till rektor. Rektor i sin tur kontaktar mentor kring de elever med hög frånvaro och hjälper till att analysera och hitta lösningar.
Hur samverkan mellan elevhälsan och lärare/övrig skolpersonal kan se ut vid elevfrånvaro.
Beroende på orsak till frånvaron gör elevhälsan tillsammans med berörd pedagog ett upplägg som prövas. Detta är individuellt och beror på både elevens och vårdnadshavares förutsättningar. För skolans del är det bråttom och insatser behöver sättas in så snart som möjligt. Framför allt handlar det om att göra en organisation på skolan som möjliggör olika typer av lösningar. Eleven skall till skolan och det är sekundärt var eleven skall arbeta eller med vem.
Nedan följer ett axplock av ideér:
Information till eleven vad som kommer att hända i skolan när eleven kommer dit. Information om vem eleven har som bänkkamrat i klassen, byte av kamrat kan förändra situationen till det positiva.
Eleven kommer till expeditionen och får sitt hos vår skoladministratör/kurator en stund innan hen går upp till klassrummet.
Eleven går till Verkstan i stället och börjar sin dag där. Dit kommer delar av klassen och övergången till klassrummet blir smidigare.
Det finns mängder av lösningar och endast fantasin kan sätta gränser.
När rektor ska inleda en utredning om enskilda elevers frånvaro.
Denna utredning startar med att rektor kallar till en elevkonferens när frånvaron är oroväckande hög och det inte finns någon naturlig förklaring. På konferensen startar arbetet med att hitta lösningar och framför allt få information både av vårdnadshavare och elev vad frånvaron beror på.
När anmälan till socialtjänsten ska ske med anledning av elevfrånvaro.
När skolans insatser i samverkan med vårdnadshavare inte ger önskat resultat gör en anmälan till socialtjänsten.
Eva Marsh
 rektor