1.1 Bakgrund

Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att vi systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar verksamheten. Utveckling och förståelse av uppdraget skapas genom reflektion och möten för dialog på alla nivåer i organisationen. Skolans prioriterade mål har i stort, haft samma områden sedan 2014 och vårt skolutvecklingsarbete bygger på stor delaktighet från personalen. Det kollegiala lärandet på kategorimöten och utvecklingsarbetet i lagen är, sedan snart tio år tillbaka, en viktig bas för arbetet.

Vi har kommit långt i vår målsättning att verka som en lärande organisation, även om det alltid finns saker att utveckla. I en lärande organisation har man en gemensam vision som alla är överens om. Den enskilda personen, enligt Senge (1995) lär sig för att den lärande organisationen i sin tur ska lära sig och att gamla tankemodeller ska utmanas och ifrågasätts. Tack vare kvalitetsarbetet gör vi systematiskt förbättringar och förändringar i vårt “sätt att tänka och göra”, utifrån målsättningen att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande.

Följande utvecklingsområden beslutades för läsåret 23/24 vilka kvalitetsredovisningen bygger på:

• Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på att skapa positiva lärmiljöer (prioriterat mål).
• Utveckla arbetet med skolans digitalisering med fokus på Medie- och informationskunnighet.
• Utveckla undervisningen med fokus på läslust.
• Utveckla arbetslagens arbetssätt med fokus på att bättre ta tillvara varandras kompetenser.
• Utveckla fritidshemmens arbetssätt med fokus på att erbjuda eleverna en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande.

1.2 Metodval

En kvalitetsredovisning speglar de metoder som används i det dagliga kvalitetsarbetet. Det arbete som görs kring t ex mål, kriterier och dokumentation återspeglas naturligtvis i redovisningen. Vi arbetar efter en enkel och tydlig modell för utvärdering som har utvecklats av professor Tom Tiller från Norge. Han kallar den för GLK-metoden. Vad har vi Gjort, vilka Lärdomar skall vi dra och vad är Klokt att göra. Vid uppstartsdagarna i augusti formulerade lärarna egna mål och planer inom respektive område. Löpande uppföljningar och arbetslagens utvärderingar i maj månad, ligger till grund för denna sammanfattning.