1. Bakgrund och metodval

1.1 Bakgrund

Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att vi systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar verksamheten. Utveckling och förståelse av uppdraget skapas genom reflektion och möten för dialog på alla nivåer i organisationen. Skolans prioriterade mål har i stort, haft samma områden sedan 2014 och vårt skolutvecklingsarbete bygger på stor delaktighet från personalen. Det kollegiala lärandet på kategorimöten och utvecklingsarbetet i lagen är, sedan snart tio år tillbaka, en viktig bas för arbetet.

Vi har kommit långt i vår målsättning att verka som en lärande organisation, även om det alltid finns saker att utveckla. I en lärande organisation har man en gemensam vision som alla är överens om. Den enskilda personen, enligt Senge (1995) lär sig för att den lärande organisationen i sin tur ska lära sig och att gamla tankemodeller ska utmanas och ifrågasätts. 


Tack vare kvalitetsarbetet gör vi systematiskt förbättringar och förändringar i vårt “sätt att tänka och göra”, utifrån målsättningen att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande.

Följande utvecklingsområden beslutades för läsåret 22/23 vilka kvalitetsredovisningen bygger på.

  • Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på samarbetet mellan barn och vuxna (prioriterat mål).
  • Utveckla arbetet med skolans digitalisering med fokus på Medie- och informationskunnighet.
  • Utveckla arbetslagens arbetssätt med fokus på att bättre ta tillvara varandras kompetenser.
  • Betyg och bedömning kopplat till studiero.


1.2 Metodval

En kvalitetsredovisning speglar de metoder som används i det dagliga kvalitetsarbetet. Det arbete som görs kring t ex mål, kriterier och dokumentation återspeglas naturligtvis i redovisningen. Vi arbetar efter en enkel och tydlig modell för utvärdering som har utvecklats av professor Tom Tiller från Norge. Han kallar den för GLK-metoden. Vad har vi Gjort, vilka Lärdomar skall vi dra och vad är Klokt att göra. Vid uppstartsdagarna i augusti formulerade lärarna egna mål och planer inom respektive område. Löpande uppföljningar och arbetslagens utvärderingar i maj månad, ligger till grund för denna sammanfattning.