Enligt styrdokumenten ska eleverna ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och ges möjlighet att lära sig förstå mediernas roll, kritiskt värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare. Vi har en långsiktig satsning på en blandad och god tillgänglighet av digitala verktyg.
Nuläge
Alla klasser använder digitala läromedel i utbildningen och det finns en stor efterfrågan på tillgång till IT-verktyg i alla områden och ämnen. Vi använder Google Apps for Education och lärarna använder classroom med sina elever i flera ämnen. Digitala verktyg används av både äldre och yngre elever till att skriva texter, själv- och kamratbedömning, produktion av ljudböcker, bokrecensioner, produktion av olika texter, presentationer, kahoot etc. När eleverna skriver andra texter, till exempel faktatexter, kopplas arbetet med källkritik till undervisningen. Programmering sker både analogt och digitalt med verktyg som Bluebot, Beebot, ALEX, Scratch och Codespark både i fritidshemmet och skolan. Eleverna fotar och filmar under temaarbeten, bl.a. Storyline. Några klasser har även fått lära sig att göra hemsidor, då kopplat till skolans gemensamma temaarbete.
Classroomscreen används som hjälpmedel att ge instruktioner med timer, klockan, instruktioner, bildstöd etc. Sökning efter bilder, instruktionsvideos, information, inspiration, mönster till exempelvis pärlplattor, etc. sker i stor utsträckning på fritidshemmen. Det är vanligt att pedagogerna googlar med eleverna t.ex. på insekter och växter som barnen hittar på skolgården och i skogen. Eleverna är väldigt nyfikna på vad de heter och hur de lever. Musikoteket används för musikundervisning. Rörelsepauser i form av just dance m.m. används också flitigt.
Fler klasser samt fritidshemmet använder Instagram och Facebook för att för att visa sin verksamhet och låta eleverna träna på att använda sociala medier. Vårdnadshavare kan följa och få inblick i skolarbetet. Information hem från skolan sker numera digitalt med ett fåtal undantag med information utskrivet på papper.
Mycket färdighetsträning inom basämnen sker också med digitala verktyg. Eleverna använder t.ex. Skolplus, Affären och Math Town, Bingel och andra appar på iPad. Eleverna i F-3 har under året använt de digitala lärarhandledningar som finns till Triumf mattebok och Robin läsebok för gemensamma genomgångar.
Utöver detta används Google Earth, Sli, UR Youtube, Barnradion och andra playtjänster.
Digitala verktyg används även som anpassning för enskilda elever. Dels för elever som behöver extra mängdträning i matematik men framförallt för elever som behöver stöd med skrivning och/eller läsning. ILT (Inläsningstjänst) har använts för de elever som behöver stöd med lästräning. Elever med dyslexi har fått “egen” Ipad och möjligheten att använda appen skolstil där de kan lyssna till det de skriver. En elev som har svårt för att uppfatta tid har haft tillgång till app som visar visuellt hur stor del av tiden som gått.
Vad har vi Gjort?
Målet för läsåret har varit att utveckla arbetet med skolans digitalisering med fokus på Medie- och informationskunnighet. Det har skett genom en rad olika kompetenshöjande insatser.
Inom ramen för skolans EU-projekt om hållbar utveckling och utveckling av skolans teman har MIK fått stort fokus. Hela skolan har arbetat mycket med EU:s ramverk Green Comp för hållbarhetskompetenser och eleverna har i olika sammanhang fått utveckla kunskaper som hjälper dem att ta ställning och kritiskt granska den information de har att hantera.
En praktisk handledning, Min Hållbarhetskompetens, har tagits fram för arbete med resiliens och hållbarhet, utifrån Green Comps 12 kompetenser och fyra huvudområden.
En lärare med stort intresse för MIK har under läsåret haft tid för att arbeta med frågorna och handleda kollegor och elever.
I oktober deltog elever, lärare och rektor i en nationell konferens om MIK för ett demokratiskt medborgarskap. Vi visade upp elevernas arbeten i en utställning och rektor satt i en panel på scen och pratade om varför arbete med medie- och informationskunnighet är viktigt för oss i skolan. Målgruppen för konferensen var särskilt inbjudna aktörer såsom politiker och chefer samt strateger inom myndigheter med MIK-relaterade uppdrag samt forskare och praktiker som jobbar med medie- och informationskunnighet. Filmade presentationer finns på:
https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/samhallsutveckling/medie--och-informationskunnighet/mik-konferens-26-27-oktober-2022/
Den utställning som användes av elever och lärare på konferensen visades även upp på Backatorpsskolans dag.
Arbetslagen har under läsåret haft olika undervisningsaktiviteter kring MIK. Bland annat genomförde ett lag, en teknikdag med blandade grupper under våren. Eleverna fick bland annat arbeta med analog och digital programmering.
I maj månad höll skolan en föreläsning med efterföljande samtal för vårdnadshavare på rubriken: Nätvett- hur stöttar vi våra barn i den digitala världen? Presentation finns här: https://docs.google.com/presentation/d/1SCuqryEJqqy9uccUsNl8B4Oke2SPe3KAHOyWhCoMxn8/edit
Skolans ledning deltog på ett halvdagsseminarium om AI i skolan tillsammans med andra rektorer i nätverket Friskolor på lika villkor.
I juni deltog och föreläste biträdande rektor och några lärare framtidens lärande i Karlstad. Deras inslag var mycket uppskattade och konferensen givande.
Vad har vi Lärt?
Kunskapen om MIK har blivit tydligare och mer begriplig för fler på skolan. Med medie- och informationskunnighet menas människors kunskaper och förmågor att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. Målet med MIK i skolan måste ytterst förstås och formuleras som ett demokratiprojekt. Det handlar om att utveckla kommunikativa kompetenser inom ett brett spektrum av läs- och skrivpraktiker, i olika medier och genrer.
I skolans temaarbeten planerar vi undervisningen från läroplanens inledande delar vilket hjälper oss att integrera arbete med digitala verktyg på ett naturligt sätt.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 22
De som deltog i den nationella MIK konferensen fick en djupare förståelse vad gäller näthat och att det i dag är så omfattande att det utgör ett hot mot demokratins funktionssätt i Sverige. Samtliga konferenstalare påtalade att vi behöver agera kraftfullt på alla fronter i samhället för att motverka digitala trakasserier, desinformation och propaganda. Ett syfte med desinformation och propaganda är att försöka splittra samhällen och ställa människor mot varandra. Det handlar också om att störa våra demokratiska beslutsprocesser och vår förmåga att hantera svåra samhällsutmaningar. Genom konspirationsteorier och vilseledande information blir vetenskap och vedertagna uppfattningar ifrågasatta. Carl Heath, som varit på Backatorpsskolan 2017 och föreläst, berättade att han som särskild utredare kring just desinformation och propaganda, utsattes för hot när han var klar med sin utredning. En politiker som talade berättade detsamma.
All personal delgavs konferensdeltagarnas erfarenheter på ett personalmöte.
För vår del i grundskolans tidiga år handlar MIK mångt och mycket om att lära eleverna om rätten till frihet att tänka, att tala, att läsa, att lyssna, att skriva – att uttrycka sig på olika sätt och kommunicera med andra. I takt med att de blir äldre ska de få träna sig på att förstå mediernas roll, kritiskt värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare.
Värdegrundsarbetet, där vi tränar och fostrar eleverna att visa respekt, omsorg och ansvar, gäller naturligtvis i alla miljöer där människor möts och samspelar.
Andreas Schleicher OECD, som även föreläste om digitalisering på konferensen framtidens lärande, har i intervjuer framhållit att en skola som rustar unga för att hantera framtiden behöver ge utrymme för att låta eleverna ta ansvar och bygga social förmåga, nyfikenhet, mod och empati. Lärare behöver tänka mer på hur de förmedlar värden till eleverna, så att de vill bidra till världen och till andras välmående. Vill man att unga ska bli demokratiskt och empatiskt sinnade, måste demokrati och empati vara något som utövas aktivt i skolan och främjas av de arbetssätt man väljer. Det sociala och relationella bör ges stor plats och lärandet ske ämnesöverskridande, gärna i form av projekt, eller temabaserat. Detta är numera vårt sätt att arbeta.
Vad är klokt att göra vidare?
De lagvisa uppföljningarna visar att det krävs mer samarbete för att få in mer kvalitativa inslag av det praktiska arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) i undervisningen. Här ingår söklust och förmedlingslust som vi ser engagerar eleverna och ger dem en praktisk träning i demokrati i form av medinflytande eller gemensamt ansvarstagande. Genom att eleverna får använda olika uttrycksformer och verktyg för att skapa och kommunicera tror vi att de med tiden kan utveckla ett aktivt samhällsengagemang, vilket är en viktig del i skolans uppdrag att förmedla demokratiska värden.
Arbetslagen har pekat ut flera utvecklingsområden vilket tyder på en god förståelse för digitaliseringens många delar.
Arbetet med Min hållbarhetskompetens ska fortsätta nästa läsår och implementeras som planerings-och uppföljningsverktyg i undervisningen. Bland annat kommer vi då arbeta med ett av Green Comps huvudområden, Inse hur komplex hållbarheten är, som har stort fokus på kompetenserna, systemtänkande, kritiskt tänkande och problemformulering. De är alla viktiga pusselbitar gällande MIK och digital kompetens.
Vi kommer inom ramen för skolutvecklingsarbetet med IBIS (Inkluderande beteendestöd i skolan) fortsätta stötta elevernas ämnesmässiga, sociala och emotionella utveckling.
Backatorpsskolan ingår i det regionala MIK-nätverket MMM syftar till gemensamt lärande, erfarenhetsutbyte och inspiration kring frågor kring medie- och informationskunnighet. I september deltar vi på en nätverksträff med studiebesök på Skövde spelutbildning och i november håller vi i nätverksträffen på skolan.
Gällande infrastruktur och tillgång till IT teknik avsätter skolan årligen medel i budget enligt vår investeringsplan för IT. Eleverna har tillgång till digitala läromedel och utrustning i stort sett alla ämnen. Att ha tillgång till en klassuppsättning datorer eller ipads på två klasser har länge varit ett bra och rimligt mål. I takt med att användningen ökar önskar flera klasser 1 dator eller 1 ipad per elev.
All pedagogisk personal har en egen dator, som stöd för att planera, genomföra och följa upp utbildningen. Klassrummen är utrustade med projektor och högtalare som löpande behöver underhållas. Som Skolverkets försöksskola för nationella prov har vi redan konstaterat att vi har goda tekniska förutsättningar. Nya personaldatorer och övrig teknik såsom hörlurar samt mikrofoner behöver löpande köpas in. Behovet att i budget även nästa år avsätta motsvarande summa som tidigare år för inköp av datorer/ipads är viktigt. 50 chromebooks kostar cirka 200 tkr.
Ett av de övergripande målen läsåret 2023/2024 blir därför:
Utveckla arbetet med skolans digitalisering med fokus på Medie- och informationskunnighet.
