Elevhälsoplan

Målsättningen för skolans elevhälsoteam (EHT) är att i samarbete med skolans övriga personal och i samverkan med hemmen skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det innebär att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och utredande. EHT arbetar för att alla elever skall må bra och få den hjälp de behöver. I enlighet med skollagen ska skolans personal kontakta EHT om det finns något som kan utgöra ett hinder för inlärning och som läraren eller arbetslaget inte själva kan lösa. Det kan finnas funderingar kring ett barns sociala hälsa, fysiskt och/eller psykiskt mående. Vårdnadshavare har av samma anledningar möjlighet att ta kontakt med EHT angående sina barn. Vi är en friskola men arbetar i enlighet med Göteborgs Stads mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan. Detta för att få ett helhetsperspektiv kring elevers hälsa och lärande.

Elevhälsoteam

I Elevhälsoteamet ingår följande funktioner:
Rektor – leder och samordnar Elevhälsoteamet Eva Marsh
Skolsköterska – medicinsk kompetens Mia Lindgren
Skolpsykolog – psykologisk kompetens Jasmine Mostofi samt under ht 23 Joakim Sundmark
Skolkurator – psykosocial kompetens Karin Sörstedt-Forsell
Specialpedagoger/speciallärare – specialpedagogisk kompetens Linnea Mattson 
Skolläkare – medicinsk kompetens Dag Ström
Personal Stor EHT Specialpedagogisk kompetens, CPS-handledare/IBIS instruktör, Verkstan Anna Johansson
Speciallärare Helena Lindqvist, Karin Glänneskog

EHT träffas två timmar vid ett tillfälle i veckan, onsdagar kl. 12.30-14.30. En gång i månaden träffas storEHT.
Vid behov kallar rektor vårdnadshavare och berörda pedagoger till skolmöten med representanter från EHT för att samverka kring elever, en så kallad elevkonferens (EK). Samverkan kan även ske med andra verksamheter utanför skolan, efter överenskommelse med vårdnadshavare. Det kan vara tidigare skola, olika medicinska mottagningar, så som Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP), individ- och familjeomsorg (IFO), Ungas psykiska hälsa (UPH), Barn- och ungdomsmedicin (BUM) eller Logopedmottagning barn- och ungdom, kan finnas representerade.
Vid behov kallar rektor till SIP-möte (samordnad individuell plan).


Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete
Som en del av skolans förebyggande elevhälsoarbete har det varit viktigt att ge arbetslagen så goda förutsättningar som möjligt att bedriva undervisning. Framför allt med ökad personaltäthet.


Ärendegång: Nivåer i skolans elevhälsoarbete


Nivå – Gruppen/klassen

  • Alla undervisande lärare analyserar de faktorer i den egna undervisningen och strukturer i lärmiljön som kan påverka (försvåra) elevens lärande.
  • Mentor eller annan undervisande lärare uppmärksammar att eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens hela skoldag ses skyndsamt över med berörda lärare och fritidspedagoger.
  • Mentor säkerställer att eventuella extra anpassningar sätts in i den ordinarie undervisningen/lärmiljön för att främja elevens lärande. Extra anpassningar dokumenteras i IUP. Här skrivs även anpassningar in som görs på elevens fritidshem. Eleven involveras genom samtal och förslag på lösningar/extra anpassningar.



Nivå – Mentor/Arbetslaget

Alla i arbetslaget har gemensamt det pedagogiska ansvaret för samtliga elever i arbetslaget. Speciallärare och specialpedagoger finns för konsultation.
Inom arbetslaget finns möjlighet:

  • att omprioritera arbetslagets organisation kring elever/grupper
  • att se svårigheter som ett gemensamt uppdrag att lösa
  • att lyfta problem och att använda kollegor som samtalspartners i arbetet för elevernas bästa
  • att genomföra CPS-arbete, till exempel att fylla i en ALSUP.


  • Mentor ansvarar för att de extra anpassningarna, särskilt de av social karaktär som berör elevens hela skoldag, informeras om och diskuteras i arbetslaget

  • De extra anpassningarna som görs i den ordinarie undervisningen/lärmiljön ska utvärderas kontinuerligt. Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga, ska en pedagogisk kartläggning påbörjas. Elevens skolsituation kartläggs på individ-, grupp- och skolnivå. Mentor konsulterar specialpedagog eller speciallärare. VH informeras.

  • Utifrån vad kartläggningen visat, görs en pedagogisk bedömning (specialpedagogisk utredning) om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har. Denna bedömning görs av specialpedagog/speciallärare.


Nivå EHT/Rektor

  • Rektor har ansvar för elevhälsoarbetet på skolan genom samarbete med EHT.
  • Rektor har ansvar för elevhälsoarbetet på skolan och leder elevhälsan.
    I EHT finns kurator, specialpedagog, skolpsykolog, skolsköterska och tillgång till skolläkare. Utifrån behov bjuds fler personer in till EHT.

  • Speciallärarna, den extra specialpedagogen och biträdande rektor deltar en gång i månaden i EHT (Stor-EHT).

  • För att kunna fatta beslut i vissa ärenden kan rektor behöva kalla till en elevkonferens (EK) där vårdnadshavare, mentor och annan berörd personal deltar. Rektor fattar beslut om anpassad studiegång, avstängning mm.

  • Psykologutredning ska alltid föregås av att insatser gjorts på nivå Gruppen/Klassen samt nivå Arbetslaget. Innan EHT föreslår att en psykologutredning genomförs, ska en specialpedagogisk utredning ha gjorts.

  • Specialpedagog och speciallärare beslutar om särskilt stöd (efter delegation från rektor) och åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

  • Samtliga berörda lärare måste informeras om beslut, vilket är mentorns uppdrag. Korrespondens kring elevärden sker skriftligt, avidentifierat via mail. Läsåret 23/24 kommer skolan att börja hantera löpande dokumentation gällande IUP, anpassningar och åtgärdsprogram via den digitala plattformen Admentum.


Var uppmärksam på att ett ärende som behandlats i EHT inte nödvändigtvis blir löst med en gång. Tanken är att vi tillsammans försöker undanröja hinder i elevers sociala utveckling och kunskapsutveckling. Det handlar om att hitta bra lösningar tillsammans och pröva sig fram. Det är också viktigt att tänka på de elever vi lyckats med. Ofta glömmer vi dem och fokuserar bara på det som inte fungerar.

Extra anpassningar och åtgärdsprogram

Enligt skollagen ska en elev skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

När specialpedagog/speciallärare beslutat om åtgärdsprogram upprättas det tillsammans med mentor. En elev ska endast ha åtgärdsprogram när särskilt stöd ges. Var gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd går kan ibland kräva dialog mellan specialpedagog/speciallärare och lärare. Tumregeln är dock att specialpedagogiskt stöd eller mer genomgripande anpassningar i lärmiljön som ges under två månader eller mer ska räknas som särskilt stöd. I ”Skolverkets allmänna råd – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (2022) går det att läsa:


Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. I det arbetet är lärarens kompetens att utforma undervisningen en viktig faktor för elevers utveckling och lärande. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer som berörs av de allmänna råden samt för fritidshemmet. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen (...) Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid räknas inte som särskilt stöd, utan betraktas som stöd i form av extra anpassningar. (SKOLFS 2022:334, s.11)



Vårdnadshavare och elever ska ha möjlighet att samverka i upprättandet av åtgärdsprogram. Detta innebär inte att själva dokumentet upprättas tillsammans med vårdnadshavare, utan att man gemensamt diskuterat elevens stödbehov. Denna samverkan kan ske på olika sätt t.ex. genom telefonkontakt, men det är att föredra att den sker på utvecklingssamtal eller vid elevkonferens.
Specialpedagog eller speciallärare skriver under åtgärdsprogram och ger till mentor som har ansvar för att sprida det vidare till annan berörd personal. Åtgärdsprogram skickas skyndsamt hem till vårdnadshavare av mentor eller specialpedagog, alternativt överlämnas i samband med utvecklingssamtal eller annat möte med vårdnadshavare. Vårdnadshavare har tre veckor på sig att överklaga beslutet till huvudmannen från att de tagit del av beslutet.
Kopia av åtgärdsprogram scannas alltid in i elevens elevakt av specialpedagog.
Åtgärdsprogram utvärderas normalt sett en gång per termin, men i vissa fall kan de behöva utvärderas tätare. Inför varje läsårsslut avslutas alla åtgärdsprogram.

Utdrag ur Skollagen om extra anpassningar, extra stöd och utredning


Utredning
7 § /Träder i kraft I:2022-07-02/ Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första-tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.
Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 §§ ska inte tillämpas, om elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. Lag (2022:724).

Utdrag ut Skollagen angående åtgärdsprogram

9§ Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges
i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,
i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller
i form av anpassad studiegång enligt 12 §.
Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2020:605).’

Kuratorns uppdrag

Kurator har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande, stödjande och vid behov utredande. Kuratorns arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras enligt sekretesslagen. Dokumentation sker i elevakter. Kurator uppmärksammar också elevens tid på fritidshemmet för att genom bred erfarenhet hitta bra lösningar för hela elevens skoldag.

  • Socialt perspektiv i skolans EHT
  • Arbete med elever enskilt och/eller i grupp i form av utredande, motiverande, stödjande, konflikt- och krisbearbetande samtal.
  • Konsultation till personal/arbetslag
  • Föräldrainformation och föräldrastöd
  • Värdegrundsarbete
  • Livskunskap och drogförebyggande arbete
  • Medverka i arbetet för att förebygga kränkande behandling - AMOR
  • Medverka i nätverk med andra kuratorer
  • Samverka med berörda myndigheter, t.ex. individ- och familjeomsorg och polis
  • Social skolutredning på basnivå
  • KristeamSkolutveckling

Specialpedagogens uppdrag
Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogens arbete bygger på att eleverna och deras lärande sätts i centrum och bemöts med respekt för sin person och integritet.
Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för att överblicka verksamheten med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Dokumentation sker i elevens elevakt.
Skolan har en specialpedagog som leder och fördelar specialpedagogiska uppdrag och omfördelar resurser i samråd med ytterligare en lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.

  • Specialpedagogiskt perspektiv i skolans EHT
  • Specialpedagogiska utredningar i samverkan med pedagoger, speciallärare, elever och vårdnadshavare
  • Specialpedagogiska observationer inför utredningar
  • Samtliga beslut kring åtgärdsprogram är delegerade från rektor
  • Kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel, anpassade läromedel/material
  • Rutiner för att kontrollera hur extra anpassningar görs och följs upp av lärare
  • Överlämningar vid stadieövergångar och skolbyte
  • Ha externa kontakter kring elever där sådana finns
  • Stödja läraren att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön
  • Information och konsultation till personal/arbetslag
  • Genomföra plan B samtal inom CPS
  • Planera arbetet i skolans studieverkstad
  • Skolutveckling

Speciallärare – uppdrag

Speciallärarna har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ, grupp- och organisationsnivå. Deras huvudsakliga uppdrag består av operativt arbete med elever i klass, liten grupp eller enskilt utifrån behov. Speciallärarna ansvarar särskilt för organisationen runt systematisk screening och tidiga insatser kring läs- och skrivutveckling och matematisk utveckling. Speciallärarna handleder även lärare kring didaktiska perspektiv, arbetsmetoder och alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd eller/och med extra anpassningar. Specialläraren uppmärksammar också elevens tid på fritidshemmet, om det är aktuellt, för att hitta lösningar som gynnar elevens kunskapsutveckling.

  • Undervisning på grupp- och individnivå efter behov
  • Pedagogiska kartläggningar i samverkan med pedagoger, elever och vårdnadshavare
  • Förebyggande arbete t.ex. screening och uppföljning av elevers kunskapsutveckling
  • Intensivinsatser med elev eller grupp av elever
  • Stöd till pedagoger i planering av extra anpassningar och särskilt stöd
  • Anpassningar i samband med nationella prov
  • Information och konsultation till personal/ arbetslag
  • Samtliga beslut kring åtgärdsprogram är delegerade från rektor

Skolsköterskans uppdrag
Skolhälsovårdens främsta uppgift är att stödja det friska och arbeta förebyggande kring fysisk och psykisk hälsa. Skolsköterskan arbetar tillsammans med skolläkaren och säkrar det medicinska arbetet med enskilda elever och det övergripande förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Skolhälsovården är reglerad i skollagen och uppgifter om en elevs förhållande hanteras med sekretess enligt hälso- och sjukvårdslagen. Dokumentation sker i skolhälsovårdens journal.

  • Medicinskt perspektiv i skolans EHT
  • Basprogram för hälsoövervakning enligt Göteborgs stad, vilket innefattar hälsosamtal, hälsokontroller och vaccinationer
  • Förebyggande arbete, t.ex. samtal och information om pubertet, stress, mat, motion och sömn
  • Ansvarar för skolläkarmottagning
  • Information till personal, elever och föräldrar
  • Ansvarig för förbandsmaterial
  • Ansvarig för kontakt med matleverantör när det gäller matallergi hos elever
  • Externa hälso- och sjukvårdskontakter kring elever där behov finns
  • Akuta ingripanden och tidsbegränsad öppen mottagning
  • Kristeam
  • Samarbetar med Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) som innebär kvalitetssäkring av skolhälsovården. Verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse skrivs av MLA.

Skolpsykologens uppdrag

Skolpsykologen har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och utredande. Skolpsykologens arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras enligt sekretesslagen och i övrigt med stor varsamhet.

  • Psykologiskt perspektiv i skolans EHT
  • Konsultation till personal/arbetslag
  • Samtal med vårdnadshavare och/eller elev
  • Skolpsykologisk utredning
  • Remittering till specialistnivå
  • Kristeam


Rutiner i samband med psykologutredning: Innan en skolpsykologisk utredning blir aktuell, skall berörda pedagoger ha konsulterat skolpsykologen. Skolpsykologen skall vara väl insatt i elevärendet. Efter en utredning skall återgivning först ske till vårdnadshavare och därefter till berörd skolpersonal och representanter från EHT.

SMentorer och undervisande lärare
Ledningen har valt att kalla en lärare som har elev- och klassansvar för mentor. Till skillnad från övriga undervisande lärare är det mentorn som har den mesta kontakten med både eleven och dess vårdnadshavare. Tillsammans med kollegor och elevhälsan kommer mentor överens om vem som gör vad - dock är det viktigt att inte saker faller mellan stolarna.
Ansvar och arbetsuppgifter beskrivs i Arbetsbeskrivning för Backatorpsskolans lärare, förskollärare, fritidspedagog, fritidslärare och skolgångshandledare.

CPS

Våren 2020 introducerade vi ett nytt sätt att arbeta kring barn med beteendeproblem att hitta rätt. Modellen kallas CPS - samarbetsbaserade och proaktiva lösningar. Ross W Greene har skrivit boken “Vilse i skolan” som all personal läst och lär hela tiden mer av. Det handlar om att göra saker på ett annorlunda sätt och tänka att alla barn gör rätt om de kan. Enligt Ross kan utmanande beteende spårat tillbaka till outvecklade färdigheter och vår personal uppmanas att ha ett öppet sinnelag och en förmåga att se möjligheter.
Skolan har utbildat en CPS-handledare som i sin tur leder en kärntrupp på skolan. 

Skolhund

Vi är en skola som använder hundens hjälp i strävan att ge barn i behov av stöd hjälp. Ledningen köper in hund med hundförare och en av skolans speciallärare organiserar och ansvarar för insatsen. Tillsammans med skolans specialpedagog planerar hon det särskilda stödet.

Nedan följer några rutiner som skolan har kring olika elevfrågor:

När kontakt med vårdnadshavare ska ske vid elevfrånvaro.
På morgonen meddelar vårdnadshavare eventuell sjukfrånvaro på sina barn. Skoladministratören i sin tur fyller i en frånvarolista där lärarna när de loggat in på morgonen ser vem i klassen som saknas.
Skolan har i sin organisation en s.k. ställtid på 10 minuter på morgonen som möjliggör dessa administrativa sysslor för läraren. Barnen skall vara i sitt klassrum klockan 8.00, men den timplan styrda undervisningen börjar först 8.10.
Om ett barn saknas kontaktas expeditionen omgående och skoladministratören ringer hem till vårdnadshavare.


När elevhälsan bör kopplas in vid enskilda elevers frånvaro.
Mentor bevakar sina elevers frånvaro. Har mentor oro för någon elev, att inte frånvaron har naturliga orsaker, kontaktar hen snarast rektor. Rektor lyfter frågan på elevhälsoteamet för beslut om insatser.
Varje termin gör skoladministratören en sammanställning på alla elevers frånvaro och skickar till rektor. Rektor i sin tur kontaktar mentor kring de elever med hög frånvaro och hjälper till att analysera och hitta lösningar.


Hur samverkan mellan elevhälsan och lärare/övrig skolpersonal kan se ut vid elevfrånvaro.
Beroende på orsak till frånvaron gör elevhälsan tillsammans med en berörd pedagog ett upplägg som prövas. Detta är individuellt och beror på både elevens och vårdnadshavares förutsättningar. För skolans del är det bråttom och insatser behöver sättas in så snart som möjligt. Framför allt handlar det om att göra en organisation på skolan som möjliggör olika typer av lösningar. Eleven skall till skolan och det är sekundärt var eleven skall arbeta eller med vem. Nedan följer ett axplock av ideér:
Information till eleven vad som kommer att hända i skolan när eleven kommer dit.
Information om vem eleven har som bänkkamrat i klassen, byte av kamrat kan förändra situationen till det positiva.
Eleven kommer till expeditionen och får sitt hos vår skoladministratör/kurator en stund innan hen går upp till klassrummet.
Eleven går till Verkstan i stället och börjar sin dag där. Dit kommer delar av klassen och övergången till klassrummet blir smidigare.
Det finns mängder av lösningar och endast fantasin kan sätta gränser.


När rektor ska inleda en utredning om enskilda elevers frånvaro.
Denna utredning startar med att rektor kallar till en elevkonferens när frånvaron är oroväckande hög och det inte finns någon naturlig förklaring. På konferensen startar arbetet med att hitta lösningar och framför allt få information både av vårdnadshavare och elev vad frånvaron beror på.


När anmälan till socialtjänsten sker med anledning av elevfrånvaro.
När skolans insatser i samverkan med vårdnadshavare inte ger önskat resultat gör en anmälan till socialtjänsten.


Eva Marsh
rektor


Backatorpsskolans elevhälsoplan 2023-2024.pdf