Värdegrundsarbetet omfattar:
Dessa värden ska ständigt förmedlas och gestaltas. Vi ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.
Alla elever på Backatorpsskolan ska lära och må bra varje dag.
Backatorpsskolan skapar nyfikenhet och lust att lära TRYGGHET, GEMENSKAP, RESPEKT, SAMARBETE, FÖRUTSÄTTNINGAR ATT LYCKAS, GLÄDJE; SKOLA I TIDEN
Vad har vi Gjort?
Styrelsen har inför läsåret 21/22 lyft värdegrundsarbetet och CPS som prioriterat utvecklingsområde till skolledningen.
Vi har under året haft som mål att arbeta särskilt med värdegrundsarbetet på skolan med fokus på samarbetet mellan barn och vuxna (CPS).
Exempel på insatser:
CPS - samarbetsbaserad problemlösning
Mål: Att hjälpa barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem på ett effektivt sätt. Att all personal skall ha grundläggande kunskap om modellen. Att modellen implementeras i allt arbete på skolan.
Boken “Att hitta rätt” finns att läsa i varje arbetslag och alla har arbetat mot målen:
En kärntrupp som träffas regelbundet har kommit igång med sitt arbete. Skolans CPS-handledare har handlett kollegor i CPS-arbetet. Flera lärare har kommit igång med CPS-samtal och arbetslagen har bland annat diskuterat vad det innebär för oss i vardagen att ha CPS som grunden i vårt förhållningssätt, fadderverksamhet mm. CPS handledare lett kompetensutvecklingsinsatser på såväl lärares- och fritidslärares kategorimöten samt personalmöten. Fritidspedagoger har reflekterat kring CPS på sin planeringstid under loven, Kurator hade en föreläsning om barn och känslor, nyanställda fick en introduktion och blir uppmanade att läsa Vilse i skolan och ett fåtal Plan B samtal har genomförs under hösten. I maj hölls en föreläsning om CPS för vårdnadshavare. CPS handledare Anna Johansson föreläste och medverkade gjorde även skolans ledning och delar av elevhälsoteamet. Ett tiotal föräldrar kom. Föreläsningen var mycket uppskattad och deltagarna efterfrågade fler.
Regler och förhållningssätt
Mål: Skolans personal och elever ska känna till och vara överens om skolans gemensamma regler och förhållningssätt. Nolltolerans mot skojbråk och kränkningar.
Genom samtal och diskussioner om gemensamma regler och rutiner i personal- och elevgrupp ska eleverna få en förståelse för innebörden av ord som kränkande behandling, trakasserier och mobbning. Klassråd och elevråd används också för detta. Soltankar som är klassens egna regler görs varje läsår. Skolans klasser har arbetat med värdegrund på olika sätt:
Elevdemokrati
Mål: Att göra elever delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete och att de får vara med och påverka sin skolmiljö och vardag. Att de får lära sig om beslutsprocesser och kommer närmare skol-ledningens arbete.
Elevrådet har bestått av en till två elever från varje klass (åk 4-6) och har träffats digitalt 4 gånger under höstterminen. Vid första elevrådet pratade vi om hur beslutsprocessen kan se ut på skolan och elevrepresentanternas uppgift. Vi har pratat om ungdomsfullmäktige och möjligheten att besöka ett möte. Det har även diskuterats: Önskemål om basketkorgar och elevrådet har tillsammans med Pero och Susanne försökt hitta en lösning. Önskemål om fler raster inomhus. Förslag om att biblioteket och verkstan ska kunna användas för lugnare raster. Önskemål om att låna saker på rasterna och en vilja att ha ledda rastaktiviteter. Vi har pratat om hur det skapas arbetsro i klasserna med syfte att
inspirera varandra. På vårterminen beslutades att pausa elevrådet för att göra ett omtag kring
deltagare och upplägg. Vi inspirerades av Katarinaskolans “agentarbete” och vill arbeta för att öka elevdelaktigheten på skolan framöver.
På klassråden har man bl a talat om Soltankar, sammanställt hur man vill få arbetsro i klassen, röstat om fredagstema, haft önskelåda, valt veckans värdar och vad värdarna skall göra varje vecka, etc. Eleverna får möjlighet att ta eget ansvar samt vara delaktiga i skoldagen. I en klass såg man att “Veckans värdar” gjorde att mängden konflikter minskade i vissa situationer, exempelvis i samband med maten.
Fritids har haft fritidsråd.
Fritids och Rastaktiviteter
Mål: Fritids och Rastverksamheten ska fungera hälsofrämjande och aktivt förebygga konflikter och känsla av utanförskap för elever. Vi ska få elever delaktiga i skolans fritids- och rastaktiviteter; både som deltagare och som ledare för aktiviteter.
Skolan har två rastaktivitetsledare om totalt 60% i F-3, som har utrymme i sin tjänst att erbjuda
rastaktiviteter. I åk 4-6 har en fritidslärare arbetat i varje årskurs. Rastaktivitetsledarna har i år
erbjudit bla: Rockringsvecka, Rörelsebingo, Kycklingjage, Göra trollstavar, OS-vecka, Aprilskämt med fejkade p-böter, Guldvaskning, Hinkprick, Musik och dans, Finn fem fel, Rocka sockorna. De har varvat aktiviteter som varit planerade i förväg med spontana aktiviteter utifrån intresse och väder. Det finns ett utlåningssystem för rastleksaker med utlåningsdisk och nyckelringar till varje barn. Barnen har gjorts delaktiga i utlåningen och sköter nu detta med stöd av vuxen. Fritidspedagogerna har via klassråden tagit reda på vad barnen förväntar och önskar sig av rastverksamheten. Pedagogerna samarbetar med rastaktivitetsledarna för att få eleverna att vara delaktiga i aktiviteter och att få eleverna att hitta nya aktiviteter.
Fritids har på loven ofta delat in eleverna i mindre grupper med olika aktiviteter. Spel- och pusseldag en gång i veckan har skapat små sammanhang med möjlighet till lugna aktiviteter. Det har gett tillfälle för många att ta en “paus” från en mer brôtig miljö. Tydliga regler/förväntningar underlättar för de barn som har svårt att läsa av regler och normer.
Fritidslärare har organiserat Champions League/fotbollsturnering under vårterminen då 6 lag från åk 4-6 spelade två matcher i veckan under två månader. Turneringen avslutades med stor match i maj då hela skolan hejade på.
Vissa klasser har haft organiserade lekgrupper på rasterna och några har haft efterföljande
utvärdering och reflektion kring hur rasten varit. Flera klasser har haft samarbetslekar och elevledda rastlekar.
“Vi har haft mycket fokus på samarbete och gruppstärkande aktiviteter, både ute och inne. På
torsdagarna har vi varit ute och lekt med Johan, fokus är då samarbetslekar och andra lekar
där vi fokuserar på att ha roligt inte vinna.”
Storyline
Mål: Att arbeta med värdegrundsmålen i kapitel 2 utifrån den berättelse och de karaktärer man
skapar tillsammans i klassen. Öva samarbete och kamratbedömning. Att träna empati genom att sätta sin in i hur andra människor/karaktärer kan tänka.
Alla klasser har arbetat med värdegrundsmålen i kapitel 2 utifrån den berättelse och de karaktärer de har skapat i sin Storyline. Eleverna har tränat empati genom att sätta sig in in i hur andra människor/karaktärer kan tänka. De tre dimensionerna, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet, behandlas i någon form i nästan alla skolans storylineprojekt.
En av de stora fördelarna med Storyline är att arbetet ger eleverna möjlighet att upptäcka och
utforska sina, och andras känslor. Exempelvis med hjälp av de fiktiva karaktärer som eleverna skapar inom ramen för berättelsen. Det blir ett slags gemensamt utforskande där eleven får leva sig in i sin karaktär, och dess tankar och känslor. Det förutsätter dock att läraren under en Storyline lägger tid på att lära känna och använda elevernas karaktärer, samt att läraren är trygg med sig själv, i sin roll och har förmågan att tala om känslor i allmänhet. En del lärare är skickliga på att hjälpa eleverna att dra paralleller mellan de fiktiva karaktärernas påhittade känslor, och elevernas egna.
Entreprenörskap handlar inte om företagande i första hand utan om att eleverna ska bli
handlingskraftiga människor som kan, vågar och vill agera i de sammanhang där de är i livet. Genom att plocka in en fiktiv värld, i form av ett bostadsområde, en marknadsplats eller familj, får eleverna träna på att agera i fiktiva framtida miljöer. I många Storylineupplägg får de möjlighet att iscensätta demonstrationer, val, föreställningar med mera, vilket ger dem beredskap för att agera senare i verkliga livet. Om du som elev har skrivit ett protestbrev till fiktiva kommunpolitiker i en Storyline har du förmodligen ökat din förmåga att kunna göra det i verkligheten.
Lågaffektivt bemötande
Mål: Att all personal skall ha verktyg i lågaffektivt bemötande.
På personalmöte i september höll kurator och CPS-handledare en föreläsning för om “Barn som risk” utifrån Arbetsmiljöverkets önskemål att skolan behöver se över hur vi kan förebygga och hantera våldsamma och hotfulla situationer som kan uppstå då barn är i affekt. Vi talade om barns utveckling och behov, att vara anknytningspersoner, toleransfönstret och CPS-tankarna. Vi talade om “strålande barn” som kan hamna i affektutbrott och all personal fick information om hur man kan agera kring vissa barn för att möta barnets specifika behov och minska risken för konflikter eller utåtagerande.
Barns rättigheter
Mål: Att ge eleverna möjlighet till ökad omvärldskunskap och insikt i hur andra barns livssituation är världen över.
Elever i åk F-3 (Sjöman) genomförde en demonstration för barns rättigheter och gick med plakat runt området för att poängtera detta. På Elevhälsodagen i Åk 6 talade vi om FNs Barnkonvention.
Vissa klasser har sålt majblommor och pratat om varför och vad pengarna går till för att skapa
förståelse för andras situation.
Miljö och Hälsa
Mål: Öka medvetandet om sin närmiljö, sin hälsa och andra barns förutsättningar i livet.
Hållbarhetstanken skall genomsyra alla aktiviteter på skolan.
Städdag i färgrupperna genomfördes. Skolgården gjordes extra fin inför Storyline-konferensen i mars och alla elever hjälpte till att sopa, plocka skräp och städa. Elevrådets representanter från åk 6 gick med personal på skolan för att se över skolgårdens miljö och kom med viktiga förslag på upprustningar och åtgärder.
Åk 5 var på Världskulturmuseet och såg två olika program om social hållbar utveckling och ekologisk utveckling. Några klasser har haft utedag med fokus på friluftsliv där de byggde vindskydd, lagade godis på stormkök, byggde torn och gick tipspromenad om allemansrätten.
Vårruset genomfördes i år efter ett par års uppehåll pga pandemin. Varje elev fick 2 kronor för vart varv de sprang för insamling av pengar till en skola i Mocambique som en del i att öka elevernas förmåga att känna solidaritet med andra människor.
Åk 4 har haft Hälsotema. Skolsköterska Mia har varit i Åk 3 och talat i tjejgrupp om pubertet och kropp med anledning av att flera flickor uttryckt att de varit obekväma med att vara i omklädningsrummet.
Elevhälsoteamet hade under höstterminen en elevhälsodag för Åk 6 med syfte att sprida kunskap och information om vad som främjar hälsa samt barns rättigheter och vart de kan vända sig om de av någon anledning mår dåligt. EHT ville också ”fånga upp” elever som kanske inte sökt elevhälsan tidigare.
AMOR-teamet
Mål: Att på olika sätt uppmärksamma och arbeta med värdegrundsfrågor på skolan. Att stötta
pedagoger vid kränkningsutredningar.
AMOR har träffats 9 gånger under läsåret. Tre gånger har vi fått ställa in pga sjukdom. Höstterminen startade vi med att prata om förhoppningar och tankar kring AMOR-arbetet samt förväntningar på AMOR i arbetslagen. I oktober påbörjade vi utformningen av Snällkalendern i samarbete med Klubben. Klassråden fick i uppgift att komma med förslag på uppdrag till kalendern som AMOR sammanställde. Under våren planerade vi ett skolövergripande konstprojekt med fokus på värdeorden i Backatorpsskolans logga; Glädje, Gemenskap, Respekt och Trygghet. Pga pandemin beslutades att skjuta på detta till hösten 2022.
Skolans elever har fyllt i Trygghetsenkäten. Syftet med enkäten är att ta reda på vad som skapar trygghet eller otrygghet på skolan. Enkäten är digitaliserad för enklare och bättre uppföljning och görs med stöd av vuxen. Resultatet av enkäten presenteras för arbetslagen i samband med att en GLK kring likabehandlingsarbetet genomförs på ett lagmöte.
Konfliktreducerande metoder
Mål: Att all personal, och i förlängningen eleverna, skall ha verktyg i konfliktreducerande metoder.
Kurator utbildade under höstterminen två elever från åk 3 i Giraffspråk och de fick i uppdrag att
berätta om detta i förskoleklasserna och åk 1.
Se också under rubriken Lågaffektivt bemötande.
Etik på nätet
Mål: Ge redskap att arbeta med värdegrundsfrågor och nya metoder i en allt mer digitaliserad skola. Förebyggande arbete gällande etik på nätet.
Åk 4-6 hade en heldag om “netikett” och IT.
Biblioteket
Mål: Erbjuda litteratur som grund för reflektion, samtal och kunskap om värdegrund.
Alla klasser på skolan har haft en bestämd tid för bibliotek varje vecka. Båda fritidsavdelningarna (Skeppet och Fyren) har haft varsin bestämd eftermiddag i veckan i biblioteket. Årskurs 4-6 har också haft möjlighet till inomhusrast i biblioteket och Verkstan efter ett rullande schema. Biblioteket har haft allmänt öppet på morgonen två dagar i veckan (på hösten tre) för de som behövt låna nytt. Eleverna har också fortsatt haft möjlighet att påverka bokinköpen genom att lämna önskemål i en låda eller prata direkt med bibliotekarien. Under höstterminen var vi fortfarande hårt ansatta av covid-19 och hög sjukfrånvaro, så någon egentlig regelbundenhet i biblioteksverksamheten blev det inte då.
Gemensamma aktiviteter som skapar “vi-känsla” på skolan
Mål: Öka gemenskapen och känsla av ansvarstagande på skolan.
Påskaktiviteten kunde äntligen genomföras efter ett par års uppehåll pga pandemin.
I år kunde fritids genomföra Bazaren efter ett par års uppehåll. Efter barnens önskemål gick en del av inkomsten från Bazaren till välgörande ändamål. Vi är stolta att våra elever ofta är både solidariska och generösa.
Årets Snällkalender utformades av klassråden, Klubben och AMOR-teamet. Måndag och onsdag under december månad fick klasserna ett brev med snäll-uppdrag samt se på en film som elever från Klubben gjort med de olika teman som uppdragen handlade om; säga tack, hitta en ny kompis, säga förlåt, fråga någon hur den mår och lyssna på svaret, planera lek med någon på jullovet, m.m. På fredagen utvärderades veckans uppdrag genom reflektion och samtal. Syftet med Snällkalendern är att öva på att vara extra vänlig och uppmärksam på varandra samt reflektera kring detta.
“Fredagstemat skapar vi-känsla”
“Luciatåget skapar vi-känsla med parallellen och nöjda elever som vågade uppträda.”
Vad har vi Lärt?
Uppföljningarna som gjorts under året visar att arbetet med värdegrund och med
likabehandlingsplanen har bidragit till att stärka och utveckla samarbetet mellan barn och vuxna. Flera arbetslag poängterar vikten av att arbeta med värdegrundsfrågor aktivt:
Arbetslagen lyfter fram att gemensamma aktiviteter där elever blandas mellan klasserna medför större samhörighet mellan personal och elever samt mellan elever i olika klasser och åldersgrupper:
Personaltäthet, flexibiltet och rätt utnyttjade resurser är viktiga för både trygghet och studiero samt för att ha möjlighet att arbeta ordentligt med värdegrunden:
- Att vara två pedagoger i ettan (de flesta klasserna) ger oerhört mycket! Trygghet, arbetsro,
hjälp med konfliktlösning, tid för CPS, se alla elever m.m.
- Halvklasser gör att man lättare kan ge eleverna den hjälp de har rätt till.
- Svårt att jobba med värdegrund när vi inte varit fulltaliga och ofta haft luckor i
personalstyrkan.
- Vi försöker vara flexibla i personalgruppen, när många av personalen är frånvarande, så att
elever med behov ska märka av det så lite som möjligt.
- För att alla elever ska få en så bra tillvaro som möjligt på skolan har vi varit flexibla (Fkb-Fka)
och ändrat i gruppsammansättning. På lagmötena pratar vi om vilka barn vi behöver ha extra
koll på, för att undvika konflikter och upptäcka om någon är ensam mot sin vilja.
- Delar upp eleverna i genomtänkta smågrupper när flera pedagoger och rum finns tillgängliga.
- När vi nu varit bättre bemannade har aktiviteter som slukar många barn men också kräver
minst två vuxna (som ex Idrottshallen) kunnat göra rum för kvalitativ lek bland kvarvarande
barn. Bra bemanning ger bra kvalitet: att hinna leka med barnen skapar lugn miljö och bättre
relationer både barn till barn och barn till pedagog.
CPS - samarbetsbaserad problemlösning
CPS-arbetet och boken “Vilse i skolan” öppnar upp för konversationer där personalen får möjlighet att diskutera hur vårt gemensamma förhållningssätt ska se ut. Vi arbetar för att använda tankesättet så som att ge eleven större delaktighet i lösningar på olösta problem. Det är positivt att vi har en gemensam värdegrund att stå på som vi arbetar med. Sagt av arbetslagen:
Nuläge gällande Effektmålen för CPS MÅL OCH KOMPETENSNIVÅER IMPLEMENTERINGSPLAN
Trygghetsenkäten visar att vi kan bli bättre på att skapa trygghet och studiero för våra elever. Några förslag från eleverna själva visar att de gärna ser att vuxna säger ifrån, pratar om problemet i klassen, pratar med de som stör och så vidare. Eleverna har även förslag på vad vi vuxna kan göra för att de ska trivas bättre på skolan, och generellt handlar det om att vuxna ska prata mer med eleverna och se dem. Helt klart är eleverna intresserade att samarbeta kring sin arbetsmiljö och elevsvaren visar på engagemang med många kloka tankar. Resultatet visar att merparten av eleverna trivs på skolan och är nöjda med sin skola som helhet. Eleverna i fritidshemmet är väldigt nöjda med verksamheten. Trygghetsenkäten visar också att det finns platser på skolan barnen känner sig otrygga på och att vuxennärvaro är viktig.
Uppföljningen kring rastaktiviteterna visar att Stina och Martina är mycket värdefulla för rasterna. OS-veckan engagerade många. Många barn uppskattar att vara på Mullängen. Among us engagerade många barn och passade barn som har svårt för fri lek. Även Pokemonjakt funkade bra. Barnen har ett intresse i att vara delaktiga kring vad som händer på skolgården. Det efterfrågas musik, vissa lekar och låneskåpet när det inte är öppet. Många barn leker aktivt med de leksaker som erbjuds vilket gör att vi jobbar bra mot målet att erbjuda grovmotoriska grundformer. Vi tillgodoser även till viss del barnens fantasi och möjlighet till samspel. Musik på skolgården bidrar till att starta spontan dans. De lekar som har funkat bäst är de där barnen kan reglerna sedan tidigare och lätt kan hoppa in och delta en stund.Ofta utgår aktiviteter när en av rastaktivitetsledarna är borta eftersom de då inte hinner förbereda samt att det krävs att de är två för flera aktiviteter i kombination med fri lek på Mulle.
Eleverna i årskurs 6 skulle säkert kunna hålla i aktiviteter med stöd av fritidslärarna.
Arbetslagen tycker att rastaktiviteterna bidrar till bättre stämning och de anser att det är viktigt att alla elever erbjuds en meningsfull rast. Pedagoger önskar veta aktiviteten i förväg för att kunna informera barnen och ser att det skulle vara bra om det även fanns aktiviteter på övre skolgården. För de äldre eleverna önskas också aktiviteter. De fick tillgång till skolbiblioteket på vissa raster vilket föll väl ut enligt bibliotekarien Sabina: “Att vi mött elevernas önskemål om läsraster/inomhusraster genom att erbjuda mellanstadiet en sådan per klass varannan vecka har uppskattats och nyttjats en hel del av vissa klasser, mindre av andra. Utan coronarestriktioner kan vi nu erbjuda detta oftare eftersom klasserna får blandas.”
Att pedagogerna har varit ute mycket på rasterna har bidragit till färre konflikter.
Storylinearbetet är bra och viktigt i värdegrundsarbetet. Eleverna arbetar i olika grupper, löser
uppgifter tillsammans, röstar på varandras förslag och lyfter varandra. Det bidrar till diskussioner om hur det är att vara barn i olika länder och får sätta sig in i andra personers situation. Även om vi på Backatorpsskolan har mer att lära kring användningen av karaktärer i Storyline så har vi under åren sett flera vinster med att arbeta med läroplanens värdegrund och övergripande mål, utifrån den berättelse klassen och läraren skapar tillsammans i en Storyline. Våra uppföljningar visar tydligt att det finns många möjligheter att låta eleverna träna empati genom att sätta sig in i hur andra människor/karaktärer kan tänka.
Biblioteket har varit ett givande och värdefullt inslag för elevernas intresse för böcker och läsning. När man använder skönlitteratur som utgångspunkt blir det många bra diskussioner om frågor som rör värdegrunden. Det är ett naturligt sätt att komma in på svåra frågor i samband med att klassen läser en bok tillsammans eller tittar på en film.
Gällande elevdemokrati så behöver arbeta mer med elevdelaktighet på skolan och tittar på
finländska Katarinaskolans koncept med “Agenter” för olika områden (miljö, kamratmedling, IT,
läromedel).
Vi har under året haft digitala elevrådsmöten och samtliga närvarande tyckte att det har gått bra men att det kan bli bättre med fysiska möten. Det har varit svårt att sitta ostört för alla som deltar.
Ett fritids har haft fritidsråd vilket har skapat en känsla av att barnen även i andra sammanhang tar initiativ till att få påverka, barnen är mer delaktiga i planering och utvärdering av verksamheten.
AMOR har reflekterat kring det övergripande och generella arbetet och ställt oss frågan; hur blir
värdegrundsarbetet mest effektivt så att det gör en skillnad? Vi kommer fram till att det “landar bäst”när det finns ett särskilt behov/en frågeställning hos barnen. Vi tänker att vi kan få fram behov bättre genom Trygghetsenkäten (t ex otrygga platser) och kommer se över enkäten inför nästa tillfälle den skall användas samt kanske låta elevrådet gå ut i alla klasser och presentera enkäten innan den går ut nästa år.
Utifrån vår erfarenhet under året som gått har vi lärt att vi behöver arbeta mer med tema våld (fysiskt och verbalt) under nästa läsår och tala om ordens betydelse. Om vi håller oss till ett tema blir vårt arbete mer fokuserat och kan fördjupas under läsåret.
Elevrådets utvärdering av Snällkalendern visar att det var bra men vissa upplever att uppdragen läses upp och sedan glöms bort. Några tyckte att det inte finns ett behov av snälluppdrag medan andra tyckte att det finns ett behov.
Vad är klokt att Göra vidare?
Vikten av att ständigt arbeta med värdegrund poängteras från flera arbetslag. Vi fortsätter även
kommande läsår med detta viktiga arbete som ytterst syftar till att ge alla barn på skolan bästa
möjliga förutsättningar att lära och utvecklas.
Regler och förhållningssätt
Det poängteras att det är viktigt att alla vuxna följer de regler som vi har bestämt, till exempel inget skojbråk och att vi alla markerar kring det fula språket.
Trygghet och studiero behöver fortsättningsvis prioriteras.
Skolinspektionen ger i sin rapport om skolors arbete med trygghet och studiero., två övergripande rekommendationer för ökad studiero i fler klassrum.
Vi är en resursstark skola med god personaltäthet och har många möjligheter att vara flexibla i våra lösningar för att skapa en trygg skolmiljö. Skolgångshandledarna (fd elevassistenter) är en viktig del i detta arbete och kommer därför finnas kvar för att stötta de elever som behöver det. Verkstan kommer fortsättningsvis vara öppen och där skall två fritidslärare finnas tillsammans med Verkstadsansvarig pedagog. Möjlighet att använda den sk BRAK-modellen (Beteende Relations AKut) där undervisande pedagog skall kunna ta hjälp när studieron i en klass inte fungerar planeras att införas under läsåret. BRAK-modellen går till så här:
Skolutvecklingsarbete kring Samarbetsbaserad problemlösning (CPS) fortsätter. Vårt mål med
arbetet gällande CPS är att våra elever ska få ta del av en undervisning som bygger på samförstånd som inte innehåller bestraffningar, utan som är förebyggande, samarbetsbaserad och relationsbyggande. Konflikter sker där människor samlas och CPS bidrar till en konstruktiv
konflikthantering där man lyssnar till varandra och fattar beslut som ser till allas behov. Var och en som arbetar på skolan har ett eget ansvar för att utbilda sig i CPS. Att prioritera regelbunden egen reflektion, gärna med penna i hand, är klokt att göra för var och en.
Skolans likabehandlingsplan kommer som tidigare år vara utgångspunkt för det förebyggande
arbetet läsåret 22/23. AMOR-teamets arbete skall förtydligas och synas mer genom olika aktiviteter på skolan (konstprojektet skall genomföras, Trygghetsenkäten förenklas, etc). Arbetet med mer elevdelaktighet och kamratmedling kommer att fortgå.
Elevdemokrati
Eleverna ska fortsättningsvis få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande och detta arbete skall förbättras genom mer elevdelaktighet på olika nivåer i skolan. Att känna delaktighet och kunna utöva inflytande är inte bara en rättighet för barn och elever - det
främjar också deras lärande och utveckling. De som sitter i elevrådet behöver vara intresserade av elevdemokrati och en möjlighet att exempelvis ansöka om att få vara representant är en idé.
Elevrådsmötena kan bli mer effektiva med en bättre struktur genom att elevrepresentanterna
kommer förbereda med vilka punkter som ska tas upp.
Vi fortsätter även utveckla arbetet med fritids och rastaktiviteter. Rastaktivitetsledarna anser att det är klokt att:
Det är viktigt att fortsätta erbjuda såväl rastaktiviteter som utomhuspedagogik för åk 4-6. Fungerande raster är en viktig del för en trygg skola. Det är av stor vikt att vuxna syns ute. ALLA måste ha jackan på sig eller västen på sig! Men en gul jacka betyder inte alltid att alla elever känner sig trygga. När det är många vikarier och dessa har gul jacka är det inte säkert att alla är trygga.
Fritidshemmet anser att det är viktigt att fortsätta erbjuda olika aktiviteter för att tillfredsställa olika intressen. Klokt att göra:
Gemensamma aktiviteter som skapar “vi-känsla” på skolan. Det önskas fler tillfällen där äldre
barn på något sätt får agera förebilder och äga ansvar med barn från olika klasser där vi pratar om hur man bemöter varandra. Fördelen är att eleverna lär känna elever från alla årskurser och har roligt tillsammans. De får träna samarbete och de äldre får prova på att vara ledare.
Biblioteket är en betydelsefull resurs i skolans arbete med värdegrund och jämställdhet eftersom vi genom litteraturen kan komma åt så många aspekter av livet. Genom böckernas berättelser lär eleverna känna sig själva och utvecklar en förståelse och respekt för människors olikheter. Exempel på vad som är klokt att göra vidare:
Ett av de prioriterade målen läsåret 2022/2023 blir:
Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på samarbetet mellan barn och vuxna.
