Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Vi ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Att arbeta med grundläggande fostran som att visa ömsesidig respekt mellan människor är en särskild viktig uppgift för skolan. Genom medinflytande och gemensamt ansvarstagande kan eleverna utveckla ett aktivt samhällsengagemang, vilket är en viktig del i skolans uppdrag att förmedla demokratiska värden.

Främjande insatser
Skolans främjande insatser syftar till att stärka jämlikhet, trygghet och positiva värden utan att ett specifikt problem identifierats. Det är en grundläggande och ständigt pågående del av skolans verksamhet. Det innefattar elevdelaktighet, gemensamt framtagna ordningsregler, personalens kompetensutveckling samt undervisning om exempelvis samtycke, relationer och mänskliga rättigheter.

I skolans trygghetsplan beskrivs alla dessa främjande insatser. Tack vare ett flerårigt arbete med dem har vi numera goda rutiner för klassråd, elevråd, fritidsråd samt gemensamma aktiviteter som skapar “vi-känsla” till exempel skolgårdsstäd, bazar, skolkör, musikal, färggruppsaktiviteter, påskaktivitet, vårrus, luciatåg m.m.

Två grundstenar i det främjande arbetet är Collaborative Problem Solving (CPS) och Inkluderande beteendestöd i skolan (IBIS).

Ett grundantagande inom CPS är att barn (och vuxna) gör rätt om de kan. När krav och förväntningar överstiger barnens förmåga att bemöta dem adekvat- blir de utmanande. I CPS modellen fokuserar man på de problem som ger upphov till utmanande beteenden och på att lösa dem tillsammans med barnet. Den amerikanske psykologen Ross W. Greene har utvecklat CPS som både är en metod och ett förhållningssätt. Ett längre skolutvecklingsarbete kring samarbetsbaserad problemlösning (CPS) påbörjades våren 2020 och skolan har en certifierad CPS handledare.

För att förstärka vårt arbete kring elever som utmanar och för att systematiskt arbeta med studiero och relationer gick vi 2023 med i IBIS studien under ledning av Uppsala universitet. IBIS- Inkluderande beteendestöd i skolan vars syfte är att utveckla en positiv skolkultur som stärker elevernas skolprestationer och sociala färdigheter, förebygger och ger stöd för att hantera problembeteenden genom proaktiva tillvägagångssätt. Modellens grundpelare är skapa goda relationer, tydliga förväntningar och gemensamma rutiner samt stärka ledarskapet i klassrummet.
Arbetet med modellen utgår från ett årshjul där vi genomför systematiska kartläggningar och för djupgående diskussioner bland ledning, personal och elever. Skolan har fem utbildade IBIS instruktörer. Målet är att IBIS modellen ska vara implementerad fullt ut under läsåret 26/27.

4.1 IBIS

Inför läsåret 2024/2025 satte vi upp två effektmål gällande IBIS

1. Målet är att få samsyn på skolan kring bemötande av förväntat och inte förväntade beteenden.
2. Målet är att man som anställd ska känna sig trygg i vad man kan göra om en elev inte uppfyller förväntningarna. Att man kan stå på en stabil grund.

Vad har vi gjort?
Läsåret 24/25 var vårt andra år i implementeringen av IBIS-modellen. Arbetet har fortsatt att bygga på fjolårets kartläggning av risk- och skyddsfaktorer, där struktur och relationer identifierades som prioriterade områden. Under året har implementeringsarbetet fördjupats inom samtliga delar av IBIS-modellen. Nedan sammanfattas de huvudsakliga aktiviteterna.

• Reflektion och samsyn: Vi inledde läsåret på studiedagarna i augusti med en gemensam reflektion kring alla delar i IBIS-manualen. Under studiedagen i januari fördjupades arbetet med struktur och relationer för att skapa samsyn i hela kollegiet.
• Effektiva team (kap 3): Under Varbergsdagarna i augusti arbetade arbetslagen fram gemensamma mötesrutiner och strukturer för lagarbete. Samordnarna ansvarade under året för att hålla dessa levande.
• Relationer och förväntningar (kap 5): Relationskollen har genomförts en gång per termin. Nya förväntansmatriser för klassrum, matsal och skolgård har färdigställts i dialog med eleverna. En studiedag (v. 44) ägnades åt kapitlet Främja positiva beteenden där personalen arbetade i grupper med teman som Effektiva uppmaningar, Positiv återkoppling och Skapa goda relationer.
• Ledarskap i klassrummet (kap 6): Personalen reflekterade kring begreppen värme och kontroll samt formulerade gemensamma dagliga rutiner för ledarskapet.
• Problembeteenden och trygghet (kap 7): ESBAN-kartläggning inför utvecklingssamtal, ny händelserapport, och reviderad trygghetsplan har genomförts. Begreppet CICO (Check In Check Out) introducerades för IBIS teamet.
• Tillsyn och vägledning (kap 8): Arbetet med rastaktiviteter och aktiv vuxennärvaro utvecklades.
• Hem–skola-samarbete (kap 9): En gemensam mall för föräldramöten har påbörjats.
• Organisation och stöd: IBIS-teamet har haft regelbundna möten och samarbetar sedan våren 2025 med Västra Götalandsregionens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. 37 medarbetare deltog i enkät Checklista A 2025. Teamet har färdigställt ett årshjul för IBIS-arbetet och utvecklat strukturer för att följa upp elever i RTI-triangeln.

Vad har vi lärt?
IBIS-modellen har lärt oss vikten av goda relationer, tydliga förväntningar och positiv återkoppling. Arbetet har stärkt vår samsyn kring bemötande och struktur, vilket skapar trygghet och studiero.

• Gemensamma matriser och rutiner underlättar ett konsekvent förhållningssätt mellan olika vuxna och miljöer.
• Ledarskapet i klassrummet har förtydligats genom diskussioner om värme och kontroll.
• När relationerna är goda blir det lättare att hantera utmanande beteenden.
• Implementeringen tar tid, men tålamodet och kontinuiteten ger effekt.
• Personalen ser tydligt hur IBIS och CPS kompletterar varandra genom samma värdegrund – “barn gör rätt om de kan”.

Vad är klokt att göra vidare?
Implementeringsarbetet fortsätter under kommande läsår enligt årshjul och VGR:s rekommendationer. Vi ska fortsätta arbetet med gemensamma strategier för positiv återkoppling och uppföljning av förväntansmatriser i alla miljöer. Vi ska även fördjupa arbetet med elever i gula och röda fält i RTI-triangeln samt stärka rutinerna för elever som utsätts.

Utifrån resultatet av Checklista A (37 svar, maj 2025) och analysen från Västra Götalandsregionen fokuserar vi kommande år på följande utvecklingsområden:

• Förfina de skolövergripande rutinerna (Del A) – säkerställ att alla känner till och tillämpar gemensamma handlingsplaner och årshjul. Fortsätta arbetet med att synliggöra dem i vardagen, exempelvis genom kortfattade visuella påminnelser i personalrum och klassrum.
• Utveckla rutinerna utanför klassrummet (Del B)– stärka den aktiva tillsynen, tydliggöra roller under raster, i matsal och hall, samt säkerställa att rastaktiviteter och uppföljning av incidenter är likvärdiga mellan skolans olika klasser och verksamheter.
• Förtydliga rutinerna i klassrummet (Del C) – följa upp att förväntansmatriserna används i undervisningen och kopplas till positiv återkoppling. Regelbundna mini-observationer och reflektioner i arbetslagen kan stödja samsynen.
• Öka synligheten av IBIS-effekter – fortsätta att samla in personalens och elevernas upplevelser av trygghet och studiero för att kunna visa på utveckling över tid.
• Systematisera återkopplingen till personalen – använd resultaten från Checklistorna A och B samt BoQ som underlag vid terminsvisa uppföljningsmöten så att analysen leder till konkreta handlingsplaner.

Effektmål för 2025/2026:

1. Bibehålla och stärka samsynen kring bemötande av förväntade och icke-förväntade beteenden.
2. Säkerställa att alla anställda känner sig trygga i vilka steg och stödinsatser som används när en elev inte uppfyller förväntningarna.

Ett av de prioriterade målen läsåret 2025/2026 blir att utveckla värdegrundsarbetet i arbetslagen med fokus på undervisning kring regler och förväntningar, så att alla elever blir förtrogna med dem.