Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Vi ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Att arbeta med grundläggande fostran som att visa ömsesidig respekt mellan människor är en särskild viktig uppgift för skolan. Genom medinflytande och gemensamt ansvarstagande kan eleverna utveckla ett aktivt samhällsengagemang, vilket är en viktig del i skolans uppdrag att förmedla demokratiska värden.
Styrelsen har lyft värdegrundsarbetet och läsning som prioriterat mål för skolledningen att arbeta med. Vi har under året påbörjat implementeringen av IBIS (Integrerat Beteendestöd i Skolan).
Insatser som gjorts inom området värdegrund:

Elevdemokrati
Mål: Att göra elever delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete och att de får vara med och påverka sin skolmiljö och vardag. Att de får lära sig om beslutsprocesser och få förståelse för skolledningens arbete.
Insats: Klassråd, elevråd, fritidsråd, önskelådor, att elever involveras i AMOR-arbetet (AntiMObbningsRåd) eller medverkar på samordnarmötet någon gång/läsår.
Ansvarig: Mentorer, utsedd pedagog som är ansvarig för elevrådet, fritidspedagoger
Gjort: Under läsåret har elevrådet träffats vid 11 tillfällen. Tanken från början var att ha Lilla - (åk 1-3) och Stora Elevrådet (åk 4-6), men dessa slogs under hösten ihop till ett gemensamt elevråd. Elevrådet fick i uppdrag att ordna skolans 30-årsfirande för skolans elever under våren och har engagerats i att utforma “förväntat beteende SKOLGÅRD-matrisen” genom att ta in förslag från klassråden. Anslagstavlan vid materialrummet används för information från elevrådet.
Lärt: Att ha ett gemensamt elevråd från åk 1-6 har varit positivt. Alla representanter har varit engagerade oavsett ålder och skött sitt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt. Utvärderingar av pedagogerna visar att elevrådet varit mer synligt och att det varit positivt. Klassråd ska genomföras 1 gång/vecka i samtliga klasser men utvärderingen visar att de inte alltid genomförs, att strukturen kan förbättras och att alla klasser behöver använda samma Klassråds-mall. Eleverna behöver stöd i vad som kan tas upp och aktiveras genom angelägna frågor eller praktiska uppdrag.
Klokt att göra vidare: För att elevrådet ska bli ännu mer synligt på skolan finns förslag att de medverkar med någon aktivitet på skolavslutningar (eller t ex delar ut bullar på Kanelbullens dag) och bjuds in i större omfattning till samordnarmöten eller när aktiviteter ska planeras.

CPS - samarbetsbaserad problemlösning 
Mål: Att hjälpa barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem på ett effektivt sätt.
Att all personal skall ha grundläggande kunskap om modellen.
Att modellen implementeras i allt arbete på skolan.
Insats: Skolan arbetar aktivt med CPS-modellen enligt Ross Greene. Läsåret 23/24 implementerar vi IBIS (inkuderande beteendestöd i skolan) som en förstärkning till CPS arbete.
Ansvarig: Varje enskild pedagog, CPS-handledare och IBIS instruktörer.
Gjort: Under läsåret har skolan börjat implementera IBIS och det är en allmän uppfattning att arbetet med CPS har fått mindre fokus. IBIS och CPS har samma utgångspunkt i att “barn gör rätt om de kan”. I IBIS, precis som i CPS, läggs fokus på att de elever som inte följer de förväntningar skolan har behöver träna mer på det förväntade beteendet genom tydliga instruktioner, övningar och rollspel. Nyanställda får introduktion i CPS. Under året har ca 7 st CPS-samtal genomförts med handledaren. Det årshjul som finns för CPS är f t inaktivt eftersom fokus är på IBIS.
Lärt: De flesta i personalen anser sig ha baskunskaper inom CPS. CPS har varit gynnsamt för de elever som haft plan B samtal kring ett olöst problem, men personalen upplever att CPS (Plan B) är svårare att använda med yngre elever som har svårt att omsätta det man talat om i praktiken. All pedagogisk personal har haft schemalagd elev/kollega tid som bland annat syftat till arbete med CPS, men det framkommer i utvärdering att denna tid använts till rastaktiviteter, planering av raster och att prata med och reda ut konflikter mellan elever.
Klokt att göra vidare: Utvärdering visar att personalen på skolan önskar att man fortsätter att fokusera på att implementera IBIS. Man upplever att det skapar ett mer greppbart och övergripande sammanhang och är lättare att använda i helgrupp. Personal fortsätter att använda Plan B-samtal som ett verktyg för att öka förståelsen kring vad som blir problematiskt för eleven. CPS handledaren ger stöd vid samtal när behov finns. IBIS (inkuderande beteendestöd i skolan) är en förstärkning till CPS-arbetet.

Rastaktiviteter
Mål: Rastverksamheten ska fungera hälsofrämjande och aktivt förebygga konflikter och känsla av utanförskap för elever. Vi ska få eleverna delaktiga i skolans rastaktiviteter; både som deltagare och som ledare för aktiviteter. Biblioteket erbjuder läsrast inomhus.
Insats: Planera och genomföra rastaktiviteter. Involvera elever i alla åldrar i verksamheten. Engagera äldre elever att leda aktiviteter för yngre. Biblioteket erbjuder läsrast. Rastprat i klassen.
Ansvarig: Rastaktivitetsledare och fritidslärare med stöd av all personal. Biblioteksansvarig.
Gjort: Trivsel- och Trygghetsenkäten visade att eleverna upplever att det blir mycket bråk på rasterna. Ett pilotprojekt i A-huset infördes med anledning av att det förekom mycket konflikter och kränkningar mellan flera elever. Pedagoger i åk 1-3 i A-huset har varit ute på raster och aktiva i lekar med sina klasser vilket ledde till påtagligt färre kränkningar och betydligt minskat arbete med hemringningar och möten med vårdnadshavare.
Rastaktivitetsledarna har planerat och genomfört rastaktiviteter. De började läsåret med schema för olika aktiviteter men under året så har schemat endast beskrivit om de är på Mulle eller vid Skåpet. I början på läsåret fanns ett “Fotbollsråd” som gjorde schema på de olika fotbollsplanerna för att minska konflikterna kring vem som skulle ha planen, men då det inte blev ett övergripande projekt på hela skolan så blev det ändå konflikter kring planerna och “Fotbollsrådet” lades ner. Man genomförde fotbollspaus i A-huset som minskade konflikterna mellan elever (när eleverna väl landade i beslutet). Utvärdering visar att vuxennärvaro i basket- och fotbollssammanhang har gjort stor skillnad.
Vissa klasser har fortsatt med rastprat vilket innebär att man innan rast pratar om vilka aktiviteter som finns att välja på. På personalmötet i april delade vi med oss via teachmeet om goda exempel på aktiviteter vi kan göra på raster eller paus i klassrummet. Under våren har flera klasser spelat brädspel på raster och annan fri tid. Årskurs 6 har haft innerast i hallen en dag/vecka vilket var uppskattat. Föregående läsår fanns planer på att de äldre eleverna ska involveras och hjälpa till att leda yngre elever i aktiviteter. Utvärdering visar att det schemamässigt varit svårt för de äldre att leda aktiviteter för de yngre och att det inte riktigt behövts då rastaktivisterna erbjuder ett stort utbud av lekar/leksaker.
Lärt: Fungerande raster är en viktig del för en trygg skola. Det gör stor skillnad med synliga, närvarande och aktiva vuxna på rasterna för att öka tryggheten. Konflikterna har minskat genom närvarande vuxna och rastprat. Vi har lärt att förmiddagsrasten är ett tillfälle då mycket negativt händer som sedan påverkar studieron. Rastaktiviteterna bidrar till bättre stämning och utvärdering visar att det är bra att Rastaktivisterna är ute med de äldre barnen också. Utvärdering visar att 3:orna inte bör vara själva på Mulle för de löser det inte utan att det blir konflikter.
Klokt att göra vidare: Förmiddagsrasten tas bort från schemat från hösten och istället lägger pedagogerna in pauser och pedagogiska rastaktiviteter. De kan ta hjälp av rastaktivitetsledarna för detta. Personal beskriver i utvärderingen att vi har fler vuxna ute varje rast nu, vi kan koden till skåpet så att fler kan hämta och ta fram redskap och annat vilket är bra. Viktigt att de äldre barnen tar sig till aktiviteterna. Bra att påminna barnen om vilka tider/aktiviteter som erbjuds. Rastaktivisterna kommer att vara ute varje lunchrast.
Dagar med uselt väder bör vi erbjuda pauser som är inomhus, t.ex. bibliotek och spel. Alla åtgärder vi gör skall syfta till att öka elevernas ork och minska deras oro under skoldagen.

AMOR - team för övergripande värdegrundsarbete på skolan (AntiMObbningsRåd)

Namn: AMOR - team för övergripande värdegrundsarbete på skolan (AntiMObbningsRåd)
Mål: Att på olika sätt uppmärksamma och arbeta med värdegrundsfrågor på skolan. Att stötta pedagoger vid kränkningsutredningar.
Insats: Att representera AMOR i sina arbetslag. Att årligen administrera, se över och diskutera Trygghetsenkäten och dess resultat. Att uppmärksamma och diskutera aktuella händelser eller trender på skolan som går emot vår värdegrund samt föreslå åtgärder.
Ansvarig: AMOR – representanter och kurator.
Gjort: Teamet har träffats sammanlagt cirka 12 gånger under läsåret. Under hösten hade vi mer regelbundna möten, under våren har det blivit mer sporadiskt pga tidsbrist och sjukdom. Under hösten ordnade AMOR numrerade hängare i omklädningsrummen för att minska konflikterna där. Vi tog upp “Strålande barn” på ett personalmöte då alla fick lyfta elever som behöver extra stöd som alla på skolan behöver känna till för att minska konflikter och förhindra affektutbrott. AMOR samarbetade med elevrådet kring KingOut-reglerna som är ett återkommande problemområde. Vi började diskutera rast-zoner under hösten. AMOR gjorde en julhälsning tillsammans med Elevrådet. Vårterminen startade med mer rast-prat och vi fördjupade oss i kap 8 i IBIS. Under våren gjorde vi Trivsel- och Trygghetsenkäten som vi sammanställde och informerade om på kategorimöten. AMOR utvecklade en Trygghetsenkät med bildstöd för FSK. AMOR och elevrådet samarbetade kring “förväntat beteende SKOLGÅRD” och sammanställde matrisen.
Lärt: AMORs arbete med Trivsel- och Trygghetsenkäten är ett viktigt arbete för att identifiera problemområden som inte alltid är uppenbara. Det som stack ut på årets enkät var att det blir mycket bråk på rasterna samt att det är högljutt i matsalen och otryggt i hallen utanför Kajutan.
Klokt att göra vidare: AMOR-representaterna skall fortsätta sitt arbete och stärka arbetet med Likabehandlingsplanen och Värdegrundsarbetet ute i arbetslagen. Representanterna behöver involveras än mer i implementeringen av IBIS genom planerade uppdrag från IBIS-teamet för att förtydliga uppdraget.

Konfliktreducerande metoder (”jag-budskap”, Giraffspråk”, Bråka Smartare, Kamratmedling, TÄNK, seriesamtal)
Mål: Målet är att all personal, och i förlängningen eleverna, skall ha verktyg i konfliktreducerande metoder.
Insats: Personal diskuterar, informerar och delger varandra om konfliktreducerande metoder som fungerar för enskilda elever eller generellt. Pedagoger undervisar eleverna om konfliktreducerande metoder i förebyggande syfte.
Ansvarig: All personal på skolan.
Gjort: All personal har arbetat med insatsen på olika sätt. I slutet av läsåret fick all personal i uppdrag att läsa Kapitel 7 i IBIS som fokuserar på att förebygga och hantera problembeteenden.
Lärt: Konfliktreducerande metoder är en viktig del av skolans arbete eftersom konflikter medför problem på flera områden (studieron, psykisk hälsa, relationer, etc) och ger mycket merarbete för all personal. Det finns ett stort behov av fördjupad kunskap om detta, men framförallt ett behov av att teorierna omsätts i praktik i vardagen för att verkligen göra skillnad.
Klokt att göra vidare: Genom IBIS kommer all personal få grundliga kunskaper om konfliktreducerande metoder. Skolgångshandledare skall vid läsårsstart få en förkortad version av konfliktreducerande metoder och genomgång av viktiga verktyg. Önskemål från personalen är att vi tar ett omtag kring Giraff-språket för att ge eleverna konkreta verktyg att kommunicera med varandra för att minska konflikterna och hjälper dem att ha ett lågaffektivt bemötande mot varandra.

Lågaffektivt bemötande
Mål: Målet är att all personal skall ha verktyg i lågaffektivt bemötande.
Insats: Genom föredrag, böcker, samtal eller praktiska övningar får man kunskap om grundprincipen bakom lågaffektivt bemötande.
Ansvarig: Arbetslag, AMOR, EHT
Gjort: Psykolog Joakim höll i en tvådagars-utbildning i TMO (Traumamedveten omsorg) i början av hösten 2023. All personal har tillgång till boken Lågaffektivt bemötande av Bo Hejlskov och fritidslärarna läste boken under sommaren 2023. All personal har läst boken “Vi är inte bra på barn som Oscar” och tid har lagts på flera personalmöten under året för att planera för våra elever med särskilda behov inför schemabrytande dagar. Utbildning i IBIS genomförs under ledning av Uppsala Universitet och ska genomsyra hela verksamheten.
Lärt: Att lägga in tid för att planera för “Oskarsbarnen” har varit mycket effektivt och vi har sett att det gjort skillnad för barn med behov under dagar som kan vara röriga för dem.
Klokt att göra vidare: Vi behöver fortsätta diskutera vad lågaffektivt bemötande är och träna på olika situationer för att förkroppsliga det. Vi behöver ha som rutin att inför skolstart planera för mottagandet av elever i behov av stöd utifrån tidigare arbete med boken “Vi är inte bra på barn som Oscar” samt fortsätta att planera för “Oskarsbarnen” inför färggrupper m.m.”

Regler och förhållningssätt. Soltankar.
Mål: Skolans personal och elever ska känna till och vara överens om gemensamma regler och förhållningssätt. Det skall råda nolltolerans mot skojbråk och kränkningar.
Insats: Återkommande samtal om gemensamma regler och rutiner i personal- och elevgrupp. Eleverna ska diskutera skolans värdegrund samt få en förståelse för innebörden av ord som kränkande behandling, trakasserier och mobbning.
Soltankar görs varje läsår. Klassråd och elevråd används för att diskutera och sprida kunskap om våra regler och förhållningssätt.
Ansvarig: Mentor, arbetslag, AMOR – representanter och kurator

Gjort: Vi har gjort gemensamma regler som utgår från värdeorden omtanke, ansvar och respekt utifrån IBIS matriser. Varje regel/förväntning har arbetats fram successivt baserad på en gemensam skolövergripande matris.
Lärt: Det har blivit tydligare att vi använder samma språk på skolan nu, t ex håll händer och fötter för dig själv. Sen har det blivit väldigt många regler/förväntningar vilket på ett sätt gjort det svårare. Eleverna vet vad de ska svara när det gäller soltankar men lever inte alltid upp till dem. Viktigt att vara konsekventa när problem uppstår samt att samarbeta med föräldrarna.
Klokt att göra vidare: Skolan behöver fortsätta att jobba systematiskt med regler och förhållningssätt och låta eleverna träna på att reflektera och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Viktigt att skolan fortsätter att arbeta med IBIS både teoretiskt och organisatoriskt. Vi behöver använda orden omtanke, ansvar och respekt i klasserna mycket och ofta. Koppla många situationer, både förebyggande och i efterhand. Nyanställda behöver introduceras i IBIS när de kommer. Även skolgångshandledare. Det måste finnas en snabbkurs för att se till att vi har konsensus.

Barnets rättigheter/FNs barnkonvention
Mål: Målet är att ge eleverna möjlighet till ökad omvärldskunskap och insikt i hur andra barns livssituation är världen över och reflektera över andra barns förutsättningar i livet.
Insats: Arbete inom arbetslaget och i klassen med barnens rätt (t ex Barnrättsveckan, FN-dagen), barnkonventionen och FN:s arbete. Sälja Majblommor och samtala om innebörden.
Solidariskt arbete (t ex samla in pengar till barnhemmet i Mocambique genom Bazar eller Vårrus)
Ansvarig: Arbetslagen

Gjort: All personal har arbetat med insatsen på olika sätt under året. Åk 6 jämförde t ex levnadsstandard/villkor mellan alla länder som vi reste till i temaarbetet Jorden Runt på 80 dagar. Sedan följde en diskussionsuppgift kring orsaker och konsekvenser (analysmodellen). Detta väckte mycket frågor och ett genuint intresse hos eleverna. Sexorna bjöd in rektor Eva att föreläsa om skolans vänorganisation, Nova Esperanca - Centro da Crianca, ett barncenter i Moçambique. Det var lyckat men man hade absolut kunnat engagera eleverna mer inför det.
Även detta år har elever från åk 3 och 4 sålt majblommor och alla elever samlade in pengar till barncentret i Mocambique genom att springa vårruset. I samband med insamlingar har samtal om barns olika förutsättningar skett.
Klass 3A ordnade på eget initiativ ett disco som drog in hela 5335 kr till barncentret i Mocambique. För pengarna köptes bland annat en bra högtalare till centret, tyg till skoluniformer, bollar och ansiktsfärg med mera. Rektor besökte klassen efter sin resa och visade bilder. I filmen tackar föreståndaren Francisco eleverna. https://youtu.be/kH0ChkVYe5g?si=hMPPMbNUn4pGLuzs<
Lärt: Viktigt att stimulera elevernas förmåga att relatera till barn som lever på andra platser och under andra villkor.
Klokt att göra vidare: Skapa en aktivitet kring FN-dagen och/eller barnrättsveckan. Ta FN-dagen på allvar och verkligen försöka uppmärksamma detta - kanske i nästa tema - demokrati? Ta kontakt med barncentret i Mocambique och låta eleverna få se och tala med dem som bor där, kanske ha ett gemensamt projekt (dans, brevväxling, etc). Se över hur skolan kan tilldela fondmedel utifrån försäljning av Majblomman.

Storylinearbete
Mål: Arbeta med värdegrundsmålen i kapitel 2 utifrån den berättelse och de karaktärer man skapar tillsammans i klassen. Öva samarbete och kamratbedömning. Att träna empati genom att sätta sin in i hur andra människor/karaktärer kan tänka.
Insats: Alla klasser genomför ett ämnesövergripande tema i form av en storyline. Elever och lärare skapar en berättelse tillsammans i klasserna och eleverna lever sig in i de karaktärer de skapar. Under en storyline initierar pedagogerna händelser som bidrar till att eleverna får ta ställning i olika etiska frågor.
Ansvarig: Arbetslagen
Gjort: Alla klasser har arbetat med insatsen och gjort en storyline och övriga temaarbeten.
Lärt: Storyline är ett bra sätt att tala om lite svårare frågor genom att tänka och diskutera genom sin karaktär. Att få leva sig in i en annan värld medan storylinen pågår utvecklar elevens handlingsförmåga.
Klokt att göra vidare: Vi ska utveckla arbetet med karaktärerna och låta dem bli mer levande i berättelsen.

Miljö och Hälsa
Mål: Öka medvetandet om sin närmiljö och sin hälsa.
Hållbarhetstanken skall genomsyra alla aktiviteter på skolan.
Insats: Städ i närområdet på städ-dag och när det är skräpigt. Vårrus där alla skall kunna delta på sina villkor. Daily mile - alla går ut och rör på sig 15 minuter per dag. Att ta hjälp av och involvera EHT vid frågor som rör fysisk- och/eller psykisk hälsa.
Ansvarig: Arbetslaget Styrman, utomhuspedagog, EHT.

Gjort: Vi utvärderade Daily mile (som innebär att alla klasser går ut och går/springer en bana under 15 minuter) på samordnarmötet i mars. Några klasser har haft uppehåll, några klasser har tagit upp det igen. Alla uppmuntrades att fortsätta utveckla pedagogiska aktiviteter på raster och Daily Mile är en bra aktivitet att fortsätta med. Vårruset blev en lyckad dag. Vi samlade in 3425 kr till Barncentret i Mocambique. I år blev det inget tillfälle för EHT att hålla i EHT-dagen.
Lärt: Rörelse är viktigt. Daily mile har fallit väl ut. Att städa sitt närområde bidrar till att man sedan uppmärksammar när det är skräpigt igen. Genom att vara ute mycket lär vi oss att bli bekväma där vilket leder till att vi sedan vill ta hand om området. Viktigt att alla elever känner till att EHT finns och att de har möjlighet att få hjälp av dem. Att lära sig hur hjärnan faktiskt fungerar är viktigt. Sopsorteringen fungerar inte helt.
Klokt att göra vidare: Daily mile bör fortsätta och då i kombination med städ sk plogging. Avfallet vi sorterar bör minska. Sorteringskärlen borde inte behöva tömmas varje vecka. Alla ska visa att de tar hand om vår närmiljö. Även andra typer av hälsofrämjande aktiviteter kan införas på skolans pedagogiska raster. Vi ska planera elevhälsodagen tidigare på läsåret för att kunna följa upp bättre.

Gemensamma aktiviteter som skapar “vi-känsla” på skolan (Bazar, Färggrupper, Påskaktivitet, Vårrus, Luciatåg, musikal, kör, Snällkalender, m.m)

Mål: Öka gemenskapen och känsla av ansvarstagande på skolan.
Insats: Alla aktiviteter som blandar klasser och åldersgrupper t ex “färggrupper” där man lär känna sina skolkamrater på annat sätt än i skolvardagen. Äldre elever arrangerar aktiviteter eller är gruppledare för yngre.
Ansvarig: Arbetslagen, AMOR

Gjort: Temaarbetet har skapat fler gemensamma aktiviteter (t ex åk 4-6 hade gemensam temavslutning på “jorden runt” där vi gick runt och besökte varandras “länder” i åldersblandade grupper, Framtidsmässans utställning 29/5). Åk 4-6 hade gemensam friluftsdag med skridskoåkning, klättring och musikal på operan i blandade åldersgrupper. Åk 4-6 hade en gemensam friluftdag den 11/6 med Champions League och friidrott. Storylineavslutning (Hållbar marknad) besökte både femmorna och sexorna. Gemensamt 30-årsfirande på skolgården (disco, cupcakes, quiz), Bazaaren, Backatorpsskolans dag. Musikalen i åk 4. Påskdagen var intensiv men positiv och planeringen kring “Oskarsbarnen” bidrog till att det blev en bra dag för alla.
Lärt: Eleverna uppskattar att besöka varandras klasser samt att få ta emot besök. Det gör deras arbete viktigt. Att få bryta upp klassen en dag och få jobba med andra, både andra barn men även pedagoger är utvecklande och skapar även trygghet. Viktigt att eleverna får känna stolthet över sitt arbete. Att träna tillsammans för att sedan uppträda för andra, inte bara för skolan utan även för allmänhet, är både individ- och gruppstärkande.
Klokt att göra vidare: Utveckla arbetet med färggrupper så att det blir fler aktiviteter. Utveckla arbetet med att de äldre lär och tar hand om de yngre. Kom ihåg att vid varje terminsavslut sammanfatta vad klassen har gjort och lärt under terminen för att främja en gemensam bild av vad vi tillsammans åstadkommer.
Fortsätta att planera för elever med särskilda behov som upplever schema- och gruppbrytande aktiviteter utmanande för att främja att det blir en positiv upplevelse för dem. Vi behöver tänka heldagsperspektiv för eleverna. Lägga in lugna stunder mellan de olika aktiviteterna samt mellan skola och fritids. Vi behöver träna barnen i schemabrytande aktiviteter men också tänka in pauser och struktur i dessa dagar. Fortsätta att involvera Elevrådet i gemensamma aktiviteter.

Etik på nätet
Mål: Ge redskap att arbeta med värdegrundsfrågor och nya metoder i en allt mer digitaliserad skola. Förebyggande arbete gällande etik på nätet.
Insats: Lärare i årskurs 4-6, planerar in insatser för att öka elevernas medvetenhet i frågan.
Ansvarig: Arbetslagen i samråd med skolans MIK pedagog
Gjort: Lärarna har på olika sätt arbetat med etik på nätet i sina klasser och fört samtal med vårdnadshavare om elevers användning av sociala medier. Skolan tog emot studiebesökare i november som under en dag fick träffa elever och lärare och se hur de arbetar med MIK (medie- och informationskunnighet.)
Lärt: Användning av sociala medier börjar tidigt för en del elever på skolan. I skolan får eleverna inte använda sina telefoner, men då det förekommer kränkningar mellan elever på sociala medier under fritiden, får skolan ofta hantera dessa konflikter.
Klokt att göra vidare: Under föräldramöten föra diskussioner angående sociala medier och att skolan önskar att de väntar så länge som möjligt med att låta sina barn använda detta.

Ett av de prioriterade målen läsåret 2024/2025 blir: Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på att skapa positiva lärmiljöer (prioriterat mål).