Under rubriken Bedömning och betyg i läroplanen finns två mål; Varje elev skall utveckla ett allt större ansvar för sina studier och utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. För att säkerställa likvärdighet kring bedömning på skolan prioriteras detta.

Vad har vi Gjort?

Under året har vi diskuterat bedömning utifrån olika perspektiv. Studiedagarna i september ägnades åt begreppet bildning kopplat till Lgr 22. Vi har också fokuserat på diskussioner kring vilka förmågor morgondagens människa behöver utveckla och hur vi ska synliggöra denna utveckling för våra elever. Under v 44 startade vi ett arbete kring framtidskompetenser där vi hämtade inspiration från EUs ramverk GreenComp. Vi arbetade vidare, via Erasmus, med det material som vi kallar “Min hållbarhetskompetens” som är ett försök att uppmärksamma progression inom olika kompetenser såsom hållbarhet, kritiskt tänkande och problemlösning.
Vi har arbetat vidare med Nya språket lyfter och är nu i gång med både läsa och skriva. Alla klasser har fyllt i matris för varje elev för att på så sätt synliggöra elevens läs- och skrivutveckling. Det är ett bedömningsstöd för lärare i ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–6 i grundskolan. Materialet är ett stöd för bedömningen av elevers språkliga förmågor i enlighet med kursplanerna i svenska som tydliggör progressionen i elevernas språkutveckling. I materialet finns olika matriser där man som lärare kan följa elevens progression men även material som visar eleven sin utveckling.

Utöver detta så har vi gjort följande:
Förskoleklasserna har genomfört kartläggning i svenska och matte med hjälp av materialet "Hitta språket" och "Hitta matematiken".
I årskurs 1 genomfördes Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik under höstterminen, av speciallärare. Skriftligt bedömningsstöd i matematik genomfördes av klasslärare under tidig vårtermin (vid flera tillfällen på flera nivåer). Muntliga bedömningsstöd i svenska genomfördes av klasslärare.
Årskurs 2 har gjort Skolverkets muntliga bedömningsstöd i svenska och det muntliga i matematik. De har även gjort läsförståelsetestet “Välj rätt bild” De har jobbat med kamratbedömning och självskattning.
Årskurs 3 har gjort bedömningsstödet på höstterminen och nationella prov i matematik och svenska på vårterminen. Mentorer har samlat texter, bilder och arbeten i en portfolio för att få en tydlig överblick över elevernas kunskapsutveckling både för dem själva och för läraren.
Årskurs 4 har genomfört kontinuerliga avstämningar i form av diagnoser i matematik. De har även haft all matematikundervisning i tre nivågrupper. Klasserna har arbetat med olika texttyper där kamratbedömning varit ett återkommande inslag. Inför utvecklingssamtalen fick eleverna göra en egen powerpoint där de bland annat fick självskatta hur det går i de olika ämnena utifrån betygskriterierna för årskurs 6 och därefter sätta upp mål för terminen.
Årskurs 5 har genomfört flertalet “Tummen upp”-diagnoser under höstterminen, vilket ledde till en överblick av elevernas styrkor och utvecklingsområden. Pedagogerna har testat att arbeta med förtest innan ett arbetsområde startar, detta för att se vad eleverna redan kan. Därefter gjordes samma test någonstans under arbetets gång för att checka av vad de lärt sig och sedan har eleverna fått fortsätta träna på det som varit svårt. Sedan genomfördes samma test i slutet av arbetsområdet. De elever som fortfarande hade saker att utveckla fick arbeta med det på mållektioner.
Årskurs 6 De nationella proven bedömdes av pedagoger som inte undervisar i klasserna för att säkerställa likvärdig bedömning. I matematik och svenska sambedömde två pedagoger. I engelska bedömde en pedagog. Två pedagoger har deltagit i en försöksverksamhet med digital bedömning av nationella prov.

Vi har lyckats hjälpa eleverna att synliggöra sin utveckling och ge dem en överblick genom att, under mållektionerna, fylla i ett formulär om vad de tränat på, vad som känns bättre samt vad som fortfarande känns svårt. Detta utvecklar elevernas förmåga till självskattning och reflektion över sitt eget lärande.
Flera uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling gentemot målen i läroplanens inledande delar har gjorts i samband med det nya temaarbetet. Avcheckning mot det centrala innehållet inom olika ämnen har också gjorts.

Vid 14 tillfällen under läsåret har vi haft skolhunden Nemo, tillsammans med sin hundförare Malin Westberg, på skolan. Vid varje tillfälle har de träffat fem elever. Den här terminen har fler elever än tidigare fått möjlighet att träffa Nemo, genom att några bara fått träffa honom varannan vecka. Eleverna tränar på olika saker. Det kan vara att tala, läsa, skriva och räkna. Behovet får styra. Två av eleverna har varit hos Nemo för social träning/skolmotivation.
Skolans vetenskapliga ledare har under våren regelbundet träffat två elever och arbetat med bild och svenska. Detta har varit en insats inom ramen för deras åtgärdsprogram och båda eleverna visade stor uppskattning för detta arbete. Bildskapande i olika former visade sig vara ett bra sätt att öka den kommunikativa förmågan i tal och skrift. Att utgå från elevernas intressen och styrkor för att är något vi kommer att arbeta vidare med.

Vad har vi lärt?

Årets betyg i svenska för årskurs 6 visar på en ökning vad gäller högre betyg än E jämfört med förra läsåret. I matematik är alla godkända, med fler höga betyg än låga. Engelska är det ämne där flest är godkända och där fler har höga betyg. I ämnet engelska ligger fokus på den kommunikativa förmågan, vilket många elever möter i vardagen genom spel och medier. Det kan vara en anledning till att många elever presterar på en hög nivå i det ämnet.

Förra årets betyg i jämförelse med årets.

Nationella prov åk 3

Vad är klokt att göra vidare?

Vid vår analys av de nationella proven i 3:an ser vi att i svenska är det framför allt läsförståelsen av berättande text som eleverna presterar lägre än tidigare år på. Det är även sämre resultat på samtliga delprov. I matematik är det främst problemlösning som eleverna har svårt för. Även resultaten för Nationella proven i årskurs 6 har sjunkit något.
För att skapa förutsättningar för lärande behöver eleverna veta vad de ska göra och vara intresserade av att ägna sig åt det. Då blir färdighetsträning enklare att göra. Precis som forskningen visar på, har vi lärt att man kan skapa intresse och engagemang genom att tex utgå från elevernas situation och intressen, knyta an till en aktuell händelse eller ta fasta på någon som berör känslomässigt.

“Det som har varit förankrat i verkligheten", har varit framgångsrikt, ex när sexorna åkte till valstugorna och sen fick ha sina egna valstugor för skolan. Storylines blir ofta lyckade och väcker elevernas engagemang och intresse. "Det som gör dem engagerade.”
“Vi noterar att våra teman och storyline ger eleverna kooperativa och kreativa förmågor. De är otroligt modiga när det kommer till att framföra sina åsikter, diskutera och driva projekt. Det har en tro på att saker är möjliga (entreprenörskap). Dessa förmågor är dock inte lika lätta att bedöma och mäta i form av betyg.”
“Vi tycker att temaplaneringarna vi har i lagen varje vecka är väldigt bra! Det blir ett tillfälle för utvärdering, sambedömning och feedback när vi är “mitt uppe i arbetet”. “
Kategori lärare vt 23

Vad är klokt att göra vidare?

Med ett sjunkande resultat vad gäller läsförståelse behöver vi göra en satsning på läsning och fortsätta att utveckla en språkstärkande undervisning i alla ämnen. Grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, prioriteras genom hög personaltäthet i klasserna. Lärarna kommer att arbeta vidare med Skolverkets stödmaterial Nya språket lyfter och fokusera på att inkludera eleverna i materialet, så att de ska se sin egen progression och på så sätt bli mer delaktiga i sitt lärande.

Fler råd till oss själva:

• Ge eleverna mängdträning gällande läsning - låt eleverna läsa högt varje dag.
  Behåll den veckovisa läsläxan även i 4-6
• Hjälp eleverna att välja bok, så att de successivt utmanas att läsa lite svårare texter.
• Ge eleverna många utmaningar som tränar deras läskondition och läsförståelse
• Följ dagligen upp det eleverna läser och ha samtal om texten.
• Skapa nivåanpassade grupper i kärnämnena. Detta för att kunna utmana de elever som kan nå högre, men även för att kunna hjälpa de elever som är i behov av extra stöttning.
• Ta elevernas texter på allvar. Ha en mottagare och syfte. Låt dem göra egna böcker, skapa.
• Uppmuntra noggrannhet och tydlighet i skrivning och räknehäfte.

För att lärarna ska fånga ett brett och varierat underlag som grund för betygsättning behöver vi fortsättningsvis säkerställa att alla lärare tydligare kopplar sin planering och sin bedömning till ämnets syfte. Vi behöver utveckla sätten att bedöma i samband med temarbete, samt vara tydliga för eleverna vad som krävs för att uppnå olika kvaliteter.

När det gäller dokumentation och bedömning så kommer vi att få en bättre struktur och möjlighet till överblick i samband med att vi i höst lägger IUP, åtgärdsprogram och anpassningar i Admentum. Viktigt att involvera eleverna i sina samtal så att de känner att de har inflytande över sitt lärande. Rutiner för hur resultaten på NP ska kommuniceras till vårdnadshavare och elever behöver upprättas. Hur och när betyg ska meddelas behöver också göras en gemensam policy för.

Skolan ska skapa motivation och lust att lära. Nästa läsår planeras därför fortsatt tematiskt arbete som spänner över hela skolan där arbetet ska vara ämnesövergripande. Eftersom eleverna i skolan undervisas i 16 ämnen, för de som har ett modernt språk 17 ämnen, så handlar det om att se över organisationen kring ämnesgrupper. Dessa grupper kan exempelvis ges möjlighet att föra strukturerade diskussioner kring läromedel och övergripande planeringar ur ett hållbarhetsperspektiv och verka för en likvärdig bedömning.

Under hösten börjar skolan arbetet med IBIS (Inkluderande beteendestöd i skolan). Det går ut på att all personal systematiskt arbetar med en uppsättning forskningsbaserade strategier för att öka trivsel, trygghet, måluppfyllelse och minska problembeteenden genom att anpassa skolans verksamhet till elevernas behov och förutsättningar.
Sammantaget ska det kollegiala lärandet med fokus på att samtala om god utbildning och undervisning syfta till att bidra till en ökad likvärdighet på skolan.

Ett av de övergripande målen läsåret 2023/2024 blir därför:

Utveckla undervisningen med fokus på läslust.